Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hur A 32 Lansen blev till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De Saab-tillverkade 32-apparaterna
uppgår till bortåt ett par hundra och,
sedan arbetet med planet började i augusti
1949, har apparatavdelningen nedlagt över
100.000 konstruktions- och
verkstadstimmar på sin del i uppdraget. De flesta av
provflygplanets apparater har tillkommit i
Linköping, men allteftersom
Jönköpingsfabrikens kapacitet ökat, har
tillverkningen börjat överflyttas dit.
För produktionen har Kurt Kruuse
svarat tillsammans med sina många
medarbetare inom verkstad och planering.
Konstruktions- och utprovningsarbetet
har letts av Bengt Lindeberg, Kurt
Öijerholm och Olov Holm, som samtliga är
kvar i Linköping. — Arbetet med 32:an
har varit intressant men forcerat,
omtalar de. Särskilt tiden närmast före
provflygningen var hektisk med arbete både
nätter och söndagar. — I det fallet,
säger Lindeberg, skulle jag vilja ge ett
särskilt erkännande åt personalen; gällde det,
kunde man kalla hit mannar klockan 8 -
9 på kvällen, och de stod i till morgonen
utan muck.
Något, som alla tre gärna vill
understryka är det intima samarbete som hela
tiden rått med proverkstaden och med
konstruktionskontoret och som betytt så
mycket för slutresultatet.
Apparatavdelningens arbete omfattar
även provning och kontroll av ej
Saabtillverkade apparater omtalar man till sist.
Ungefär lika många apparater som
Saabkonstrueras köps nämligen utifrån, dock
till större delen smärre artiklar såsom
automatsäkringar, skarvdon o. dyl.
INKÖPSAVDELNINGEN
Skaffar apparater och specialmaterial
Arbetet med anskaffning av material
för provflygplanen har i stor utsträckning
präglats av de stora krav, som ställts på
flygplanet, varför det ofta varit
nödvändigt att ta ut det mesta möjliga av
respektive leverantörers resurser, säger
inköpschefen, major Uno Rydberg.
Tyngdpunkten av anskaffningsarbetet
har legat på inköp av apparater och
specialmaterial från såväl svenska som
utländska leverantörer, varvid biträdande
inköpschefen Allan Hedström jämte
Gösta Nygren svarat för den direkta
handläggningen av dessa ärenden.
De flesta apparater har tillverkats
inom landet. För t. ex. stötdämparna har
vi som vanligt tillhandahållit allt
material, men i de flesta fallen har
leverantören även ombesörjt detta, vilket
särskilt gäller alla instrument och
el-detaljer. Det har även förekommit att
svenska firmor fått uppdrag både att
konstruera och tillverka apparater, såsom
den centrala drivanordningen för
hjälpapparater och lågtrycksluftsystemet,
generatorer och omformare. I samtliga dessa
fall har naturligtvis förekommit ett
intimt samarbete mellan Saabs ritkontor
och tillverkaren.
Säcktankarnas utprovning har varit
rätt tidsödande. Dylika har nämligen ej
förut tillverkats inom landet, varför
specifikationerna i viss utsträckning fick
fastställas på basis av under utprovningen
gjorda erfarenheter.
 |
T. v. är S. Gustavsson, S. Söderberg och
A. Petersson sysselsatta med
töjningsmätapparaturen vid 32:ans belastningsprov,
och nedan är från vänster räknat Nils
Nilsson, KDS, Gunnar Samuelsson UMF
och O. Adolfsson i UMF i färd med
funktionsprov med hydraulsystem i rigg. |
Anskaffningen av elektriska skarvdon
har sannerligen icke varit det minsta
problemet, då en helt ny typ av dessa
enligt nya krav skulle konstrueras och
tillverkas inom landet.
Inköpen av gjutgods, sprutprofiler,
gummidetaljer o. d. hör ju visserligen till
det mera rutinbetonade arbetet, men har
fordrat en mycket minutiös uppföljning
hos leverantörerna för att de i regel korta
leveranstiderna skulle kunna klaras.
Härvid har inköpsavdelningen varit den
förmedlande länken mellan leverantör och
konstruktör.
För att kunna hålla reda på alla de
100-tals olika detaljer som beställts hos
en mängd leverantörer, så att leverans
sker åtminstone något så när enligt
programmet, föres ett särskilt kartotek med
ett kort för varje detalj, där allting
noteras, ända tills detaljen ifråga lyckligen
passerat Saabs ankomstkontroll med
godkänt resultat.
UTPROVNINGSAVDELNINGEN
Markprovningen krävde egen busslinje
En rationell utprovning av ett sådant
flygplan som 32:an fordrar en intim
samplanering av de olika faserna
provflygplantillverkning, markprov och flygprov,
vilka alla handlägges inom
Utprovningsavdelningen under ledning av Kurt
Lalander.
Medan provflygplanet ännu befann sig
i första stadiet av sin tillblivelse, började
markprovavdelningen med förberedelserna
för sina stora slutprov med ett speciellt
tillverkat extra flygplan. Proven skall
vara kontroll på att
hållfasthetsberäkningarna håller i praktiken. Sedan skrov
och vingar minutiöst provats för olika
belastningsfall i månader, avslutas det
hela med att planet belastas till
sönderbrytning — en praktisk bestämning av
brottgränsen.
För 32:ans del är totalprovet det
största i Saabs historia, och
anläggningarna i samband därmed saknar
motsvarighet i landet berättar chefen för
markprov- och mättekniska avdelningen
Lars-Axel Strömberg.
För att få plats med provriggen för det
stora flygplanet användes en av
Griniladorna — en lösning, som bl. a. gjorde,
att personaltransporterna måste ordnas
med en busslinje med halvtimmesturer
mellan Saab och Grini. Takhöjden i
”ladan” var dock ej tillräcklig, utan man
fick bryta igenom taket med fyra
hörnpelare i riggen. På vinden byggdes sedan
ett kraftigt ok, i vilket provskrovet
hängdes upp via ett helt system av balkar,
länkar och wirar, som på många ställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 4 18:54:40 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vips/1953-1/0013.html
