Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hur A 32 Lansen blev till
- Direktör Nordquist 65 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FLYGPROV
32:an snabbast hittills
Den 3 november 1952 lyfe 32:an på
sin första flygning, men redan omkring
två år tidigare hade Flygprov börjat sitt
arbete med planet, omtalar
flygprovchefen och premiärflygaren Bengt Olow. På
det stadiet, alltså för två år sedan,
började man diskutera utformningen av för
flygprov viktiga partier med
konstruktionspersonalen.
I första hand gällde det placeringen av
provflygplanets synnerligen omfattande
mätutrustning — för närvarande är
planet ”fullsmockat”, som ordet faller, av
omkring 300 kg till 80 %
Saab-konstruerade mätapparater.
Flygprovs kontakt med
konstruktionssidan blev, under det provplanet växte
fram, allt intimare. Man deltog i
attrappgranskningar, beräkningsavdelningen
delgav underlag av intresse för
flygutprovningen och markprovs arbete i
funktionsanläggningar och belastningsriggar följdes
upp parallellt.
Med markprov arbetar vi också
parallellt, när det senare gäller utvärderingen
av mätutrustningens värden, omtalar
Olow. En stab på ett tjugotal man,
underställda markprov men delvis arbetande
för oss, sköter den saken. Till samma
kategori får också räknas de tre man
som sköter servicen av mätutrustningen.
När det var tid för rullproven,
utfördes dessa efter en noga uppgjord plan —
de var en sista kontroll före flygningen,
att beräkningarna skulle hålla i
praktiken.
Det slutliga och med stor spänning
avvaktade luftdopet skedde efter en inte
mindre minutiös plan.
Det systematiska programmet för
flygningen upptog varje fas i de prov, som
skulle utföras, och slutade med
uppgiften: ”Uppskattad tid för flygningen 45
minuter”. Den exakta flygtiden blev 45
minuter.
För flygprovs del har 32:an ännu inte
inneburit några särpräglade problem,
övertid är alltid aktuell hos oss, som i
stor utsträckning får flyga efter vädret
istället för efter arbetstiden, säger Olow.
Utprovningsfrekvensen har varit ungefär
densamma för 32:an som för tidigare
plan, vilket dock i sig självt inneburit
ett hårt program för vår 32-personal
under ledning av utprovningsledaren, Olle
Ekstrand, som varit med från början på
planet.
32-programmet har även för personalen
(20-talet man) under Tore Rudström på
flygstationen, som flygprovs
verkstadsavdelning kallas, inneburit arbetsamma
dagar — och nätter.
Resultaten av flygproven med 32:an är
givetvis av hemlig karaktär. Så mycket
kan jag dock kanske våga säga, som att
32:an redan nu flugit fortare än något
annat plan här i landet, avslöjar Olow.
Planet förefaller i alla avseenden lovande,
det har hittills skött sig bra, och jag tror
att 32:an blir ett plan, som flygfolket
kommer att trivas med.
DIREKTÖR NORDQUIST 65 ÅR
Direktör Elis Nordquist hör till
flygpionjärerna i landet. Inför
födelsedagen den 18 mars har han
på Vips begäran givit några
glimtar från sitt omväxlande och
händelserika liv, som i det närmaste
40 år ägnats flyget. I kronologisk
ordning ger de följande korta men
talande data — en utförligare
behandling skulle kräva volymer.
1900 började 12-årspojken
verkstadspraktisera på sommarloven.
Det var primitiva förhållanden
på den tiden, berättar BD.
Skulle man t. ex. borra ett hål,
fick man först gå till smedjan
och smida sig ett borr i önskad
diameter. Elektriska
borrmaskiner och gassvetsning var då
ännu okända begrepp.
Praktiksomrarna fortsatte i åtta
år, bl. a. på sjön som eldare och
maskinistbiträde.
Efter studenten, tre terminer på
Tekniska Högskolan och
därefter övergång till krigstjänst.
1913-14 Genomgång av Artilleri-
och ingenjörshögskolan.
Första kontakten med flyget
kom hösten 1914, som
flygspanare.
1915 Lärde sig flyga på Malmen
i Calle Cederströms ensitsiga
Bleriot-maskin, f. d.
Veckojournalen. Resultat: certifikat nr 31.
1916 Kommendering som
Lapplandsflygare. Var först i landet
(och världen?) att i flygplan
korsa polcirkeln. Var också
först att landa med flygplan i
Kiruna, där planet väckte
oerhört uppseende.
1917 Lärde som flyglärare på
Malmslätt andra flyga. Kom på
hösten samma år till
Thulinverken som chef för Thulins
flygskola i Ljungbyhed.
1921 Verkstadsofficer, d v s.
verkstadsingenjör vid CFM
(nuvarande CVM), Malmslätt.
Tjänstgjorde ett år som chef för
verkstaden.
1926 Kommendering för
kartläggning från luften av
svensk-finska gränsen. Start och landning
med flottörplan på Muonio älv.
Efter det uppdraget utförts
under fem strapatsrika
sommarveckor stabstjänstgöring vid
militärbyrån i Flygstyrelsen,
Stockholm (föregångare till
Flygförvaltningen).
1928 Flygtjänstgöring vid engelska
flygvapnet.
1932 Av svenska regeringen
”utlånad” till Persien för att
organisera landets flygvapen.
Uppdraget fullgjort i mitten av 1934.
1934 Chef för ASJ:s
aeroplanavdelning på hösten detta år. ASJA
hade då 70-talet anställda.
1939 Överingenjör och chef för
konstruktion på Saab vid
sammanslagningen Saab-ASJA.
1950 Biträdande direktör på Saab.
Har med undantag av u-båt
använt sig av alla slags
fortskaffningsmedel inklusive ren med
pulka samt kamel.
Vips gratulerar hjärtligt på
högtidsdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 4 18:54:40 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vips/1953-1/0017.html
