- Project Runeberg -  Vips : Vi på Saab / Nr 3. Juli 1953 /
12

(1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Serviceavdelningen SERVICEINGENJÖRER, TEKNISKA REDAKTÖRER OCH FOTOGRAFER BLAND SAABS KUNDTJÄNSTFOLK Av C. LARSSON Service lika med kundtjänst Ordet service betyder ju kort och gott kundtjänst. Det kan också med flera ord sägas vara ”en sammanfattande benämning på de åtgärder ett företag vidtar i syfte att betjäna sina kunder såväl i fråga om rådgivning vid inköp som vid användning och underhåll av redan köpt produkt”. Saabs serviceavdelning ägnar sig dock till allra största delen åt s. k. efterförsälj-ningsservice. Men serviceavdelningen, som man väl får anse som en ganska viktig del i en flygindustri, börjar sin tjänst långt före den tidpunkt, då flygplanet är leverans-klart. Redan på projektstadiet deltar de mest erfarna servicemännen i granskning och ställer sig till förfogande för rådgivning om konstruktören känner sig tveksam inför en viss konstruktions servicemässiga utformning eller om hur motsvarande konstruktion uppfört sig i tjänst på andra flygplantyper, som konstruktören själv inte haft möjlighet att följa. Denna tidiga kontakt med konstruktions- och utprovningsavdelningarna har naturligtvis servicemannen själv stor nytta av, då han senare för kunden skall förklara orsaken till i synnerhet de olika reglagens placering och systemens utformning. Organisation. Engångsarbetet lika stort ör 10 som för 100 plan f Med hänsyn till arbetsuppgifterna bör en serviceavdelning ha en centralgrupp, en s. k. teknisk stab, vars arbete bestar i att så att säga från ”hemmaplan” betjäna kunden och bistå fältingenjören som tillhör resegruppen inom serviceavdelningen. Proportionerna mellan resegrupp och centralgrupp blir som var och en förstår helt beroende av antalet kunder och flygplan, som är under tillverkning och försäljning, eftersom engångsarbetet för varje flygplantyp blir ungefär lika storf för 10 plan som för 100, likaså för en kund som för tio. En väsentlig del av detta en-gångsarbete utgörs av de tekniska publikationerna utan vilkas hjälp fältingenjör och kund skulle ha mycket svårt att hålla flygplanen i tjänst. Centralgruppens arbete på Saab är uppdelat enligt denna organisationsplan, så att STA under ledning av Sigvard Högberg har hand om korrespondens, garantiövervakning och skaderapporter, STL, Martin Lindahl, svarar för publikatio nerna, SFC, Tore Bertils son, för reserv-delstjänsten, medan resetjänsten ledes av STS, Börje Carlsson, som dessutom har hand om verktygsgrupp och modifierings-byrå. Start 1941 Är 1941 startades Saabs serviceavdelning under namnet Kundtjänst med civilingenjör B. Björkman som chef. Avdelningen ombildades år 1943, då Björkman slutade och författaren fick överta befälet. Är 1946 sammanslogs tekniska kansliet med serviceavdelningen och dåvarande publikationsavdelningen för att i slutet av år 1950 också utökas med orderavdelningen, som dock ej kommer att behandlas här. Den organisation, som avdelningen nu har, har vi sökt oss fram till och den är till stor del baserad på lokaler och personliga kvalifikationer. Motsvarigheten till den tidigare nämnda centralgruppen har följande arbetsuppgifter: Kundkorrespondens Specifikationer Garantiövervakning Behandling av skaderapporter Publikationer Verktyg Modifieringsmeddelanden Servicemeddelanden Resegruppen. Fältingenjörens servicetjänst börjar på projektstadiet Inom flygindustrin är det väl ingen som kommer så i kontakt med kundens olika personalkategorier som just fältingenjören. Konstruktionsavdelningen liksom även produktionsavdelningen diskuterar naturligtvis i stor utsträckning med kunden hur flygplanet skall komma att se ut, men servicemannen skall sedan i många år få kunden att inse att just detta flygplan är det mest driftsäkra och mest ekonomiska, som finnes, även om vissa konstruktiva eller tillverkningsmäs-siga svagheter skulle uppträda i början. Han skall kunna dämpa panik men också på ett smidigt sätt få kunden att snabbt införa nödvändiga förbättringar. Som jag tidigare framhållit börjar fältingenjörens servicetjänst redan på projektstadiet, då han arbetar för exempelvis tillräcklig frigång mellan hjul och hjulschakt, för åtkomlighet beträffande verktyg, för tillräckligt stora inspektions-luckor och annat, som gör konstruktören förtvivlad på grund av den viktsöKning, som följer med dessa önskemål. Dessbättre sammanfaller servicemannens önskemål så gott som hundraprocentigt med pro-duktionssidans, vars ord kan hjälpa till att få önskningarna genomförda. När sedan provflygplanet börjar växa fram följer servicemannen detta arbete samtidigt som han börjar utarbeta koncept för servicemeddelande och tillsynsföreskrifter. Serviceavdelningens organisationsplan. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 4 23:00:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vips/1953-3/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free