- Project Runeberg -  Vips : Vi på Saab / Nr 3. Juli 1953 /
13

(1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Serviceingenjörerna får inte sällan göra långresor. Här syns längst t. h. service ingenjör T or sten Brismar före en Scandiare-sa till Brasilien. Vi har funnit att ingenting så tvingar en man med undantag av konstruktören att sätta sig in i konstruktionen av ett flygplan, som arbetet med att utarbeta servicemeddelanden för de olika systemen. Servicemannens deltagande i typgranskningen blir också vederhäftigare, om han dessförinnan hunnit utarbeta sina servicemeddelanden. Även vid utprovningen söker servicemannen vara med men hittills har vi tyvärr inte haft tillräcklig tid till förfogande. Först da det första serieflygplanet levereras till kund, får han släppa alla andra uppgifter och helt ägna sig åt detta flygplan under cirka 6 månader, vilket vi funnit nödvändigt för kundens utbildning. Under tidigare år var fältmännen så allround-utbildade att vem som helst av dem kunde åtaga sig vilket serviceuppdrag som helst men i och med den civila tillverkningens tillkomst har en uppdelning måst tillgripas. Fullt renodlad är denna uppdelning endast på resegruppen. Inom dessa områden försöker vi också i görligaste mån låta var man svara för sin flottilj likaväl som SAS vänder sig till sin speciella man, VASP till sin osv. Fältingenjörens arbetsbörda består inte bara av instruktionsverksamheten. Han har också att med hjälp av flottilj- eller Saabpersonal införa förbättringar och utföra reparationer på flygplan i tjänst. Rapportskrivning betyg på fältingenjör Det är nödvändigt att varje fältservicc-ingenjör avger regelbundna rapporter. Även om det finns fall där en i övrigt utmärkt serviceingenjör har svårigheter, när det gäller att skriva en god rapport, så är det ändå som regel så, att en man som kan översända tillfredsställande rapporter vanligen också kan accepteras som tillfredsställande fältingenjör, ty svagheter i rapporteringen skulle snart visa om några brister med avseende på det tekniska vore för handen. Dessa rapporter mottas och analyseras av hemmavarande serviceingenjörer, innan de distribueras för behandling. Skador och skaderapportsystem Mycket nära knutet till servicerapporten är skaderapporten. KFF har ett lämpligt formulär för detta ändamål så att man får med i rapporten detaljnummer, beskrivning, gångtider och allmän historik. Det viktigaste med dessa skaderapportfor-mulär är att de är fullständiga samt att de har plats för nedskrivandet av en individuellt personlig uppfattning om skälet för skadan tillsammans med eventuella förslag för att åtgärda felet. Oftast hänvisar man i skaderapporterna till reserv-delskatalogen, vilket gör rapporten absolut entydig. Skaderapporterna distribueras sedan till modifieringskommittén med del-givningskopior till andra avdelningar, som kan vara berörda. Alla skador registreras i de olika konstruktionsgrupperna för flygplanet. Denna registrering av tidigare felaktigheter är av oerhörd hjälp för modifieringskommittén och konstruktions-avdelningen, när det gäller att besluta, vilken åtgärd, som skall vidtas samt även i samband med nya konstruktioner liksom vid klassifiering av modifieringar, om en sådan beslutas. Utan publikationer ingen god service Tekniska publikationer vare sig det gäller handböcker, beskrivningar, planscher eller datablad, tillsynsföreskrifter osv. blir alltmer betydelsefulla allteftersom flygplan och motorer blir mer invecklade. Utan publikationer blir det ingen god F otoavdelningen har under senaste året flyttat, in i nya specialinredda lokaler. I mörkrummet där kakel och rostfritt dominerar arbetar här fr. v. Sven-Inge Pettersson, Lennart Johansson och fru Ingrid Hardings. service. Köpeavtalens garantibestämmelser kräver också numera skötsel enligt tillverkarens instruktioner. Förr var det mycket vanligt med bristfälliga publikationer emedan tekniska handböcker ofta betraktades som ett extrabesvär — någonting av sekundär betydelse. Fortfarande finns folk som betraktar framställningen av tekniska handböcker som någonting enbart besvärande, i varje fall som något oväsentligt, som man kan ägna minsta möjliga uppmärksamhet. Så är icke fallet. Nödvändigheten av teknisk litteratur är självklar med tanke på de enorma framsteg, som gjorts i flygindustrin på en enda generation. Den militära beställaren likaväl som den civila väntar sig i dag att de beskrivningar och instruktioner vi levererar med flygplanen skall vara fullständiga och innehålla alla tekniska uppgifter som behövs för flygplanets skötsel. Fullständigheten är mer än ett teoretiskt krav, eftersom de skrivna instruktionerna kan få till uppgift att tjänstgöra i fält i avsaknad av annan teknisk information. Vi är nog alla överens om, att det skulle vara olämpligt att lämna över flygplanet till militär eller civil kund utan erforderlig instruktioner och låta kunden själv fundera ut hur olika delar fungerar och hur de skall skötas. Detta innebär att en firma med den produktion vi har måste finna sig i de kostnader det innebär att hålla sig med en teknisk publikationsav-delning och denna avdelning måste ha gedigna medarbetare. Organisation. Publikationerna fotograferas Publikationsavdelningen är uppdelad på fyra grupper nämligen instruktionsskriva-re, katalogskrivare, tecknare och fotogra 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 4 23:00:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vips/1953-3/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free