Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Serviceingenjörerna får inte sällan göra
långresor. Här syns längst t. h. service
ingenjör T or sten Brismar före en
Scandiare-sa till Brasilien.
Vi har funnit att ingenting så tvingar
en man med undantag av konstruktören
att sätta sig in i konstruktionen av ett
flygplan, som arbetet med att utarbeta
servicemeddelanden för de olika systemen.
Servicemannens deltagande i
typgranskningen blir också vederhäftigare, om han
dessförinnan hunnit utarbeta sina
servicemeddelanden. Även vid utprovningen
söker servicemannen vara med men hittills
har vi tyvärr inte haft tillräcklig tid till
förfogande. Först da det första
serieflygplanet levereras till kund, får han släppa
alla andra uppgifter och helt ägna sig åt
detta flygplan under cirka 6 månader,
vilket vi funnit nödvändigt för kundens
utbildning.
Under tidigare år var fältmännen så
allround-utbildade att vem som helst av
dem kunde åtaga sig vilket
serviceuppdrag som helst men i och med den civila
tillverkningens tillkomst har en
uppdelning måst tillgripas. Fullt renodlad är
denna uppdelning endast på resegruppen.
Inom dessa områden försöker vi också i
görligaste mån låta var man svara för sin
flottilj likaväl som SAS vänder sig till sin
speciella man, VASP till sin osv.
Fältingenjörens arbetsbörda består inte
bara av instruktionsverksamheten. Han
har också att med hjälp av flottilj- eller
Saabpersonal införa förbättringar och
utföra reparationer på flygplan i tjänst.
Rapportskrivning betyg på fältingenjör
Det är nödvändigt att varje
fältservicc-ingenjör avger regelbundna rapporter.
Även om det finns fall där en i övrigt
utmärkt serviceingenjör har svårigheter, när
det gäller att skriva en god rapport, så
är det ändå som regel så, att en man som
kan översända tillfredsställande rapporter
vanligen också kan accepteras som
tillfredsställande fältingenjör, ty svagheter i
rapporteringen skulle snart visa om några
brister med avseende på det tekniska vore
för handen. Dessa rapporter mottas och
analyseras av hemmavarande
serviceingenjörer, innan de distribueras för
behandling.
Skador och skaderapportsystem
Mycket nära knutet till
servicerapporten är skaderapporten. KFF har ett
lämpligt formulär för detta ändamål så att man
får med i rapporten detaljnummer,
beskrivning, gångtider och allmän historik.
Det viktigaste med dessa
skaderapportfor-mulär är att de är fullständiga samt att
de har plats för nedskrivandet av en
individuellt personlig uppfattning om skälet
för skadan tillsammans med eventuella
förslag för att åtgärda felet. Oftast
hänvisar man i skaderapporterna till
reserv-delskatalogen, vilket gör rapporten
absolut entydig. Skaderapporterna distribueras
sedan till modifieringskommittén med
del-givningskopior till andra avdelningar,
som kan vara berörda. Alla skador
registreras i de olika konstruktionsgrupperna
för flygplanet. Denna registrering av
tidigare felaktigheter är av oerhörd hjälp för
modifieringskommittén och
konstruktions-avdelningen, när det gäller att besluta,
vilken åtgärd, som skall vidtas samt även
i samband med nya konstruktioner
liksom vid klassifiering av modifieringar,
om en sådan beslutas.
Utan publikationer ingen god service
Tekniska publikationer vare sig det
gäller handböcker, beskrivningar, planscher
eller datablad, tillsynsföreskrifter osv. blir
alltmer betydelsefulla allteftersom
flygplan och motorer blir mer invecklade.
Utan publikationer blir det ingen god
F otoavdelningen har under senaste året flyttat, in i nya specialinredda lokaler. I
mörkrummet där kakel och rostfritt dominerar arbetar här fr. v. Sven-Inge Pettersson,
Lennart Johansson och fru Ingrid Hardings.
service. Köpeavtalens garantibestämmelser
kräver också numera skötsel enligt
tillverkarens instruktioner. Förr var det
mycket vanligt med bristfälliga
publikationer emedan tekniska handböcker ofta
betraktades som ett extrabesvär —
någonting av sekundär betydelse. Fortfarande
finns folk som betraktar framställningen
av tekniska handböcker som någonting
enbart besvärande, i varje fall som något
oväsentligt, som man kan ägna minsta
möjliga uppmärksamhet. Så är icke fallet.
Nödvändigheten av teknisk litteratur är
självklar med tanke på de enorma
framsteg, som gjorts i flygindustrin på en
enda generation. Den militära beställaren
likaväl som den civila väntar sig i dag att
de beskrivningar och instruktioner vi
levererar med flygplanen skall vara
fullständiga och innehålla alla tekniska
uppgifter som behövs för flygplanets skötsel.
Fullständigheten är mer än ett teoretiskt
krav, eftersom de skrivna instruktionerna
kan få till uppgift att tjänstgöra i fält i
avsaknad av annan teknisk information.
Vi är nog alla överens om, att det
skulle vara olämpligt att lämna över
flygplanet till militär eller civil kund utan
erforderlig instruktioner och låta kunden
själv fundera ut hur olika delar fungerar
och hur de skall skötas. Detta innebär att
en firma med den produktion vi har
måste finna sig i de kostnader det innebär att
hålla sig med en teknisk
publikationsav-delning och denna avdelning måste ha
gedigna medarbetare.
Organisation.
Publikationerna fotograferas
Publikationsavdelningen är uppdelad på
fyra grupper nämligen
instruktionsskriva-re, katalogskrivare, tecknare och
fotogra
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 4 23:00:47 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vips/1953-3/0013.html