Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sig in i otuktens snaror. Här stupar vägen
brant ned i förderfvets djup. Huru mången har ej
fallit på detta sätt! Den falska vännen stal en gång
penningar och stoppade dem på Klaras rygg, som för
detta fick 7 dygns vatten och bröd samt 3 månaders
fängelse. Utkommen från fängelset hade hon
ingenstädes, der hon kunde finna skydd, utan låg ute, hvar
hon kunde, under brädhögar vid nybyggen m. m., der
hon kunde gömma sig för polisen. Under sådana
omständigheter erbjöds henne husrum hos en fru, soui
hade rum för dåliga qvinnor; ditkommen blef hon
genast anmäld för polisen och — inskrifven på “byrån.“
Den prostituerade qvinnans jämmerliga läge finnes
icke ord att beskrifva! Den ena berättelsen hemskare
än den andra har anförtrotts mig och alltid återstår
dock något ännu hemskare att få höra. Den som
betviflar tillvaron af ett helvete borde öfverbevisas
genom den försmak deraf, som finnes på jorden. O,
mensklighetens förnedring!
Klara sträfvade ännu emot den hvirfvel, hvaruti
hon blifvit indragen. Hon bad fru P. att få komma
till henne; var der 2 månader och sökte derefter inträde
på magdalenahemmet vid Ersta, dit hon kom den 9
febr. 1863 och blef der till maj månad samma år, då
hon fick plats i Enköping, men var der endast till
augusti månad, då hon återvände till Stockholm. 1864
födde Klara en flicka, den hon hade sjelf från mars till
aug.; kom till Södra arbetsinrättningen samma år och
vistades der under 10 år! Under denna tid fick hon ofta
bref af sin styffar, som låg på Katarina sjukhus. Han
ville hafva sin dotters förlåtelse för det onda han
tillfogat henne, men hon ville ej förlåta honom; hon
kunde ej glömma att han slagit henne döf, bränt och
misshandlat henne. Men då fadern var död, sörjde hon
öfver sin oförsonlighet och, för att fördränka
samvetets röst, tog hon tröst i glaset. Klara började supa
och var ofta berusad. I sin jämmer sökte hon sig in
vid Grubbens gärde och var der någon tid. 1875 sökte
hon sig åter tjenst, men kunde ej bibehålla den. En
tid af stor förnedring följde. Hon söp, drack och förde
ett lättsinnigt lif och var känd under namnet “fyll-Klara.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
