Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åter en juvel för Frälsarens krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
gar att skaffa sig laga försvar och tjenst på. Dessa
8 dagar tillbragtes som förut. Sjuk som jag var af
fylleri och utan någon som helst utsigt till någon
förbättring, såg allt förtvifladt ut. Jag lemnade då
Stockholm, det var hösten 1868, och gick ut på landet
med två tomma händer. Till börja med betlade jag, det
gick bra i hand. Sedan började .jag handla: bytte, köpte
och sålde och öfverlastade mig icke. Under denna tid
blef jag bekant med en karl, en handlande, och den
24 dec. 1870 födde jag en gosse. Söp gjorde karlen
och söp gjorde jag; en dag öfverlastade han sig i
Söderhamn, så att han måste plikta, och vi kommo båda i
kurran. Jag blef då trött på karlen och ville ej längre
vara tillsammans med honom. Jag blef med mitt barn
transporterad öfver Gefle till Stockholm i juli månad
1875. Herren började dock söka mig den tiden. Nu
ville jag försöka börja ett bättre lif, men fick ingen
bostad och kom i stort elände. Gick frivilligt in på
häktet med gossen i 9 dygn. Sökte derefter in mig
med mitt barn på Grubbens gärde den 25 dec. 1875
och var qvar der till april följande år. Under tiden
intogs min gosse på barnhuset. Då jag lemnade
Grubbens gärde, var jag alldeles vild. Min oro ökades dag
för dag, och hvad jag än tog mig för, blef det 7 resor
värre. Det var som ett brinnande helvete inom mig.
I juni månad 1876 blef jag för 3:dje resan stöld dömd
till 2 års fängelse i cell. (Jag hade lånat en kjortel,
som egaren fick igen; den räknades som stulen och
värderades till 1 kr. 75 öre). Tack gode Gud för den
fängelsetiden! O, en sådan Gud, som icke kastat bort
mig! Nu hade Herren Gud riktigt satt mig i bur.
Det var det bästa medlet för mig. Här började min
skola. Tack Gud, min Gud! Många undra öfver, att
jag tackar för denna fängelsetid, men Gud vet, att jag
liar skäl dertill. I början såg likväl allt förtvifladt ut.
I min cell kunde jag ej en gång få snus och hörde
intet ifrån mitt barn. Jag kände mig olycklig för evigt.
Det var alldeles slut med mig. Jag började då läsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
