Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åter en juvel för Frälsarens krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oron tilltog. Hade jag fått en falsk frid ? Fröken M.,
som besökte fängelset, intresserade sig för mig. En
söndags afton sade jag: »Ack, om jag vore så lycklig
som fröken M.» Hon svarade: »Jag är lika stor
synderska inför Gud.» Det blef mig till hjelp. Jag var
dock ännu orolig och visste ej, hvad jag skulle taga
mig till. D:r A. hade nu blifvit fångpredikant. En
söndag predikade han öfver Luk. 12: »Eder Faders
goda vilja är att gifva eder riket.» Sedan han slutat,
kom Herren Gud och risade sitt barn i cellen. Jag
var så djupt orolig. Jag tog bibeln och bad Gud om
»ja» eller »nej» och fick upp berättelsen om
äkten-skapsbryterskan, Joh. 8. O, jag tog det åt mig och
blef så lycklig. Jag ropade högt af glädje, så de
knackade i väggen, att jag skulle vara tyst, men jag kunde
icke hjelpa det. Då kom M. L. Hon sade: »Hvad
har händt här?» Jag sade henne det. Hon rördes
till tårar, och mina tårar strömmade. Hon sade: »Tag,
tag, Johanna, och behåll det till evig tid.» O, hvad
jag den qvällen bad Gud om förlåtelse! Jag tyckte,
att Jesus sänkte ned sitt blodiga hufvud till mig ....
Ja, lofvad vare Gud för det fängelset!
Doktor A. gjorde mycket för mig. Jag hade ingen
längtan efter friheten; kände rädsla för den inom mig.
Den 3 febr. 1878 var min fängelsetid slut — för
alltid slut! Af doktor A. och M. L. fick jag bref till
fröken Borg. Under vägen gick jag in på ett magasin,
der jag köpte kaffe och — snus. Strax blef rummet
fullt af karlar. Jag sprang derifrån. Satan ville hindra
mig, och det blef en förfärlig strid. Jag drogs till
mina gamla supkamrater liksom med en boja af jern,
men jag ropade till Herren. Derpå sprang jag till
Söder och vågade ej se mig tillbaka. Jag blef väl
emottagen — o huru lycklig jag var! En sådan
söndag! Jag behöfde ingen mat den dagen. På
bönestunden på qvällen sjöngo de på hemmet: »Ring
i himlens klockor! Fröjcl i dag det är, Ty ett
barn från synden vänder om: Fadern det till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
