Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åter en juvel för Frälsarens krona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
bad hon icke om hans frälsning! Hon bad ock om den
glädjen att få återse honom. Detta blef henne också
förunnadt, och deras första möte efter den långa
skilsmessan var rörande. Hon var äfven viss att bli
bönhörd om hans frälsning, äfven om hon ej skulle få
se den.
Under de ofta återkommande plågorna bad hon
Gud om tålamod och tackade innerligt Herren, som
beredt henne ett så godt liem på sin ålderdom. De
senare åren tillväxte hon synbarligen i Herren; hon
var mild och tacksam, ocli det kändes som en stor
förmån att få samtala med henne. Hon blef mycket
glad, då hennes vänner, som förestå hemmet,
tillbringade någon stund hos henne i hennes rum. Ibland
helsade hon till dem.med ett Guds ord. Så sjuk hon
var, kändes det dock aldrig som en börda utan som
ett stöd att hafva henne i hemmet.
Hennes sista sjukdom var kort, från söndags
morgon till onsdags afton. På tillfrågan om det var något
särskildt hon önskade, svarade hon »nej». Hon hade
allt. Hemmets husmoder berättar om hennes sista
stunder: »På onsdagen voro vi uppe hos henne, hon
sade då: Jag ville, att ni skulle veta huru innerligt
jag älskar er! Sedan sade hon tre gånger högtidligt
och innerligt: Gud välsigne eder! Derpå sade hon:
Bed, att Jesus kommer snart. Något mer än en timma
före sin död blef hon tillhviskad de första verserna af
Ps. 91. På frågan: Ar Johanna trygg der? svarade
hon nästan ohörbart: Ja — Jesus hjel . . . per —.
Kl. 9,40 utandades hon sin sista suck lugnt och stilla,
utan en sträckning, som om hon ljufligt insomnat.»
Herren vare pris nu och i evighet.
Vi vilja tillägga ännu ett par vittnesbörd om
Johanna. Först ett från en af hennes kamrater: »Johanna
har varit såsom en syster mot de äldre. Mot de unga
har hon varit såsom en moder. Hon har föreställt
dem, huru förskräckligt det är att gå på den breda
och syndiga vägen, och hon har visat dem till Herren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
