Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal. E. G. Geijer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der de lärare, för hvilka han mest utmärkt sig, voro endera
besatta, bortiofvade eller åtminstone ej for honom
tillgäng-lige, och det leder ej till förmånligt omdöme öfver de
gällande akademiska författningarne och bruken i detta
hänseende, att både han och fiere andra skickliga unge män,
som, efter den nyss inträffade promotionen, vid universitetet
önskade att qvarstanna, hyste samma önskningar med
samma utgång och måste vända sina tankar annorstädes. Vår
vän dröjde ännu ett år vid akademien såsom enskild lärare
åt en son af Majoren, Grefve Lewenhaupt, i hvars hus han
åtnjöt mycken godhet, tills denna lärarebefattning upphörde
med läijungens inträde vid Kongl. Krigsakademien. Vitalis
riktade nu sin blick till hufvudstaden. Här ville han se
lif-vet i stort och skildra dess vexlande taflor; och unge vänner
sågo redan i den ära, han skulle förvärfva, målet för ett lifligt
hopp. Han kom — enslingen i öknen — såsom han
profetiskt karakteriserat sig sjelf i en af sina skönaste dikter —
för att ibland bullrande obetydlighet smaka hela bitterheten
af en ung svensk författares lott, som vill lefva af sitt snille.
Med möda fans en förläggare till det lilla häftet af hans
«Nyare Dikter.» Hans sångmö tystnade. Vitalis namn på en
och annan öfversättning *) visade, att han arbetade för bröd
— och likväl var detta ej tillräckligt. Han hade litat på
sin försakelse och sparsamhet, hvilka han kunde öfva i.en
grad, som för de flesta skulle vara otrolig. Dessa dygder
kunna göra inskränkta tillgångar dryga: med inga öfvas de
lika bittert, som fåfängt. För första gången måste han, om
äfven hos vänner, sätta sig i skulder, utan utsigt att dem
innan kort gälda. Striden var förlorad. Priset, hvarför hans
starka själ oupphörligt kämpat på försakelsens väg — detta
pris, hvilket han utan tvifvel, blott med helsa och fysiskt
oförminskade krafter, såsom segrare på ett eller annat sätt
skulle eröfrat — oberoendet — var satt utom gränsen af
hans jordiska förhoppningar. Hans sista försök på lyckans
trappa var att bli skolmästare i Thorsåkers socken uti
Ge-strikland, och kröntes ej af framgång. Han måste återgå
*) Ett par af Washington Irvrings arbeten äro af Vitalis öfrersatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
