Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Främst Israels knektar i glans månde pråla
Med påfågelspiymer och silke och gull.
På bröstet man himmelens stjernor såg stråla,
Och hvem som dem mötte, han utbrast: iull! lulll
#
Dernäst togo bisparne del uti färden,
I mössor och chorkåpor tj enande Gud.
Helt säkert det fins mycken grannlåt i verlden,
Dock fanns det långt mera på bisparnes skrud.
Vår Herre för dem icke skämmas behöfde,
Ty praktfull var Zions nattväktares drägt.
Den dagen de voro dock icke fullsöfde,
Ty Josua hade dem bittida väckt.
Dernäst till att märka sju hjelpprester voro,
Som måste basuna för Israels barn.
Guds ark uppå svigtande skuldro^ de buro,
Meu tumlade stundom i vägarnes skarn.
Se’n följde den öfriga talrika skaran,
När hären bröt upp emot Jericho tull.
Den förde ej svärd för att delta i faran,
Men medföljde endast för härskriets skull
Men när de sju gånger, i hoppet förnöjde,
Kring muren sin vanliga pilgrimsfärd gjort,
Ett härskri mot himmelens azur de höjde,
Att maken till barnskri man aldrig har sport.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
