Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vita nätter : ur en drömmares minnen - Nastenkas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försökte en gång lura henne och övertalade Tekla, vår
döva piga, att sätta sig på min plats. Tekla satte
sig också i mitt ställe. Mormor hade just då
slumrat in i länstolen, och jag sprang till en kamrat i
närheten. Men det gick illa. Mormor vaknade, innan
jag hunnit tillbaka, och frågade om någonting,
naturligtvis i tron, att jag fortfarande satt beskedligt vid
hennes sida. Då Tekla märkte, att mormor gjorde
en fråga, men inte kunde höra, vad det var,
funderade hon en god stund på, vad hon skulle göra, tog
ut knappnålen och rände i väg.
Nu gjorde Nastenka ett uppehåll och började
gapskratta. Jag måste skratta med. Då slutade hon tvärt.
— Hör på! Ni far inte skratta åt mormor! Jag
skrattar bara, för det var så löjligt. Men vad ska
man göra, då mormor är sådan, och jag tycker i alla
fall om henne en smula. Nu fick jag förstås en
uppsträckning. Jag sattes åter på min plats, och det var
omöjligt att komma ur fläcken.
— Jag har glömt tala om för er, att vi, jag
menar mormor, har eget hus, det vill säga en liten stuga
av trä med inalles tre fönster och lika gammal som
mormor själv. En halv trappa upp ha vi ett rum,
och dit inflyttade en ny hyresgäst.
— Alltså hade ni haft en förut, inföll jag.
— Ja, naturligtvis, svarade Nastenka, och han kunde
tiga bättre än ni. För resten hade han lite svårt att
röra på tungan. Det var en liten gubbe, torr, stum,
blind och lam, så att han till sist inte hade något att
leva för här i världen, och så dog han. Därför
behövdes en ny hyresgäst, ty utan en sådan kunde vi
inte leva, eftersom mormors pension var nästan vår
enda inkomst. Den nye hyresgästen var en ung man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
