- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
123

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inte på samma ställe som nu. Alexander Ignatievitj,
en ansedd medborgare med ståtligt yttre, besökte
honom en gång av pur nyfikenhet i sällskap med en
löjtnant. Han tog emot dem och fixerade dem noga.
Han brukar alltid se prövande på en främling, innan
han inlåter sig i samspråk med honom. I annat fall
avfärdar han den besökande genast och det ganska
ohövligt till på köpet. Nu frågade han dem: vad
behagas, mina herrar? Alexander Ignatievitj svarade
härpå, att det borde väl hans egen människoblick kunna
säga honom. »Var god och stig in i rummet bredvid!»
och därvid vänder han sig just till den av de båda,
som har verkligt ärende till honom. Alexander
Ignatievitj har inte talat om, vad som försiggick i det andra
rummet, men när han kom ut, var han blek som ett
lärft. Detsamma hände också en högtstående dam:
hon kom ut från hans privata rum likblek, badande i
tårar och alldeles överväldigad av hans spådomskonst
och vältalighet.

— Underbart! Men nu sysslar han inte med
sådant?

— Nej, det är strängeligen förbjudet. Det finns
många underliga exempel. En ung kornett av förnäm
börd, familjens hopp och blomma, drog på mun,
då han såg på honom. »Vad skrattar du åt?» sade
den uppretade gubben. »Inom tre dar skall du se ut
så här.» Och därvid lade han armarna i kors, såsom
man plägar göra över ett lik.

— Nå hur gick det?

— Jag kan knappt tro det, men det sägs, att
förutsägelsen slog in. Han har en underbar förmåga i
det fallet, Vasilij Michajlovitj. Ni behagar småle åt
min enfaldiga historia. Jag vet, att ni är mig vida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free