- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
151

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Andra delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som fyllde hans eget hjärta, och gåvo uttryck åt
hans hemligaste, för honom själv omedvetna
själsrörelser och lidelse. Än tyckte han sig höra den sista
sucken av ett i lidelsens kval försmäktande hjärta, än
det glättiga jublet av en ande, som sprängt sina bojor
och fritt och klart söker dyka ner i det bottenlösa
havet av en obetvinglig kärlek. Än förnams däri den
första kärleksbikten av en älskande kvinna med blyg
förlägenhet för den första rodnaden på kinderna, med
böner, tårar och skygga viskningar; än var det
bacchantinnans förmätna åstundan, då hon, säll och stolt över
sin kraft, ohöljt och öppet med klingande skratt låter
sina älskogsdruckna ögon irra omkring...

Ordyhov kunde inte vänta, tills sången var slut
utan steg upp. I detsamma tystnade sången.

— God morgon, min efterlängtade! klingade
Katerinas röst. — Eller god afton, eftersom den goda
dagen är förbi! Stig upp, kom in till oss och vakna
till ljus glädje! Vi vänta dig, jag och min husbonde,
båda goda människor och dig undergivna. Släck hatet
med kärlek, om ditt hjärta ännu svider av harm! Säg
ett vänligt ord!

Ordynov hade redan vid hennes första ord skyndat
upp och märkte knappt, att han var på väg till sitt
värdfolk. Dörren öppnades, och klart som solen
glänste för honom hans underliga värdinnas leende. I
detta ögonblick såg och hörde han intet annat än
henne. Hela hans liv, all hans glädje smälte ihop till
en ljus bild av hans Katerina.

— Två morgonrodnader ha tänts, sade hon och
räckte honom sin hand, sedan vi skildes åt, och den
andra slocknar nu. Titta ut genom fönstret! Det
finnes också två morgonrodnader i en vacker kvinnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free