- Project Runeberg -  Vita och röda : en bok om sista finska kriget /
83

(1918) [MARC] Author: Ernst Klein - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dramatis personae - De vita - Vita kvinnor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83
ganska kusligt, tyckte jag. Observationsposterna lågo
nedgrävda i snön, när vi passerade förbi dem, och strax
framför låg en gosse, som nyss stupat för en kula mitt
i ansiktet. Som vi stå och betrakta slätten, där Ek-
ströms trupper gå fram i skyttelinje, kommer en liten
rödakorsflagga upp över den skarpa kanten av platån
framför oss. Så en liten hand och en smal arm och
ett litet magert huvud, krönt med gråsprängt hår och
en sjuksköterskas mössa. Och där kliver hela den lilla
damen upp på kanten och marscherar, vänligt nic-
kande, förbi oss med sin lilla flagga högt i luften.
»Varifrån kommer hon?» frågade jag. Kapten Ek-
ström nickar nedåt slätten, där gevär och kulsprutor
braka och den tunna skyttelinjen arbetar sig fram
över snön. —
De vitas kvinnor ha visat samma underliga kallblo-
dighet, samma fruktansvärda energi i kampen som
männen. Mycket av det organisatoriska arbete, som
utfördes för arméns förplägnad och sjukvård, var deras.
De gjorde sin insats i kriget med samma orubblighet
som männen och buro sin stora andel av tragedien
som män. Outplånliga stå för minnet många förbi-
ilande bilder från krigets början: små, snöhöljda sta-
tioner uppe i norden, där kvinnor i svarta och grå
huvuddukar togo avsked av vadmalsklädda karlar
och pojkar. Ingå tårar, ingen märkbar rörelse.
Flegmatiska, breda ansikten i långa, täta rader, som
sändes efter tåget och tittade med stora, runda ögon.
En gång var det en kör av flickor, som sjöng för en
lärare, när han gick i fält. Släpiga, klara röster,
klockrena, hårda, utan en darrning av rörelse — röster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 22 11:45:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitaroda/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free