Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kampen - Sagotiden - Urtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vasa regemente, överste Appelgren, en finne med
rysk officersutbildning. Han var en av de mest sym-
patiska vita jag någonsin råkat. Men så hade han
varken vuxit upp i hemlandets av hat och hemligt
spel fyllda atmosfär eller i de ryska garnisonernas för-
fäande stalluft. Som helt ung officer kom han ut i
Österns stora ödemarker, där han på olika platser i
Transbaikalien övade sibiriska skarpskyttar, härdade
bönder och gränsjägare, ur vilka de ändlösa, ensamma
vildmarkerna drivit ut den pladdrande slaviska karak-
tärslösheten och lämnat bara muskler, senor och vilja
kvar. Bland dessa enkla ureuropéer hade han levat i
åratal och med dem hade han gått i fält, först mot
Japan, sedan mot Tyskland och Österrike. Nu hade
han återvänt till hemlandet för att kämpa mot ryssar
och bolsjeviker. Han var en lång, senig man med
ett ansikte som en riddare på en gotisk gravsten, all-
varlig, fåordig, gosseaktigt stel i rörelserna. Han tog
sin kommendantsuppgift på ett eget sätt. Han tra-
kasserade ingen, drev ingen politik, men ville gärna
komma åt fridstörare för att bli kvitt dem. Därför
gick han ute om nätterna och letade efter dem. Han
var alltid klädd i en kort, gul skinnväst, finsk pälsmössa,
kortbyxor och benlindor på de långa benen. Den där
västen bar han som ett slags agn. Han visste, att den
kunde kännas igen i mörkret och på långt håll. Han
visste, att den borde fresta beväpnade röda mer än
de kunde motstå. Han förutsåg, att var och en, som
råkade i frestelsen, skulle röja sin närvaro genom att
skjuta. Och därmed skulle han få veta, om och varest
det ännu fanns folk, som inte fogat sig i förbudet att
inneha vapen. Om turen var god, kunde syndaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
