Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter kriget - Parad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
flera veckor sedan! Ämnet hade redan mist det mesta
av sin aktualitet.
Nu talades mest om tyskarna, vilkas militära presta-
tioner uppfyllde även de mest skeptiska med en skräck-
blandad vördnad, som de förgäves sökte skyla, och vil-
kas politiska avsikter doldes under en tät slöja av
fackmannamässig förtegenhet, som kort och sakligt
behandlade ögonblickets krav och bestämt avböjde
varje ingående på framtidsspörsmål eller principiella
frågor. Man hade absolut ingenting att hålla sig till.
Man kunde av den tyska ledningens yttranden och åt-
gärder inte sluta till, huruvida den tänkte lämna lan-
det, så fort de röda voro helt slagna— den nyheten vän-
tade man utan otålighet få höra vilken dag som helst —
eller hade för avsikt att fortsätta kriget norr-och österut.
Dock anade man — den gången ännu i regel utan någon
starkare känslobetoning — att tyskarna inte så snart
tänkte överge Finland.
Vad som präglade stämningen i de olika borgerliga
kretsar, med vilka jag kom i beröring under april och
de första majdagarna i Helsingfors, var en oändlig till-
fredsställelse över, att det röda våldet försvunnit. Den
var så stark, att den tog bort såväl oron för framtiden
som behovet att utkräva vedergällning för det förflutna.
Det ideliga talet om hämnd och bestraffningar och det
ständiga verkställandet av dylika, som norrut och
särskilt i Tammerfors gett hela livet en så ohygglig-
prägel, förekom här i långt mindre grad. Och vad
framtiden beträffar, litade man resignerat eller hopp-
fullt (allt efter vars och ens läggning) på tyskarna.
Något annat existerade knappast här. Sverige — det
var någonting så långt borta, att man knappt hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
