Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Larsson, kommendör. Under fostran för livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kelsen vunna troende. För de senare var statskyrkan
romerska katolicismens arvtagare, Uppenbarelsebokens
sköka, det stora Babel. Samtalsmötena inom denna
grupp, vilken höll de icke troende utanför, var att börja
med välsignade och till nytta, även om man senare gled
in i hårklyverier, då det gällde tolkningen av ett eller
annat skriftställe. Helgelseläran drevs emellertid till
sin spets, och en viss syndfrihetsteori omfattades av
åtskilliga. Denna grupp av troende, till vilken också mina
föräldrar under någon tid räknade sig, gick sedan flera
år framåt under benämningen "de syndfrie".
Samtalsmöten följdes av offentliga diskussionsmöten, i vilka
syndfrihetsfrågan kom i förgrunden. Där "dängde" man
på varandra allt man orkade. Sådana möten tilldrog sig
stort intresse, men Gud fick icke mycket ära av dessa
tillställningar. Det fanns de, som reste hem från dessa
diskussioner med hjärtat fyllt av bitterhet, beslutna att
nästa gång ge svar på tal.
Som pojke var jag mycket intresserad av dessa
diskussioner och tog gärna i tankarna, kanske en och
annan gång också i privata uttalanden, mina föräldrars
parti. Bibeln hade jag studerat från pärm till pärm.
Jag levde med dess hjältar, särskilt Gamla
Testamentets. De var verkligheter för mig. Vad jag såg av sann
kristendom i mitt hem, den öppenhet och rättrådighet,
som härskade, de sammankomster, i vilka jag tog del,
den litteratur, till vilken jag var hänvisad, såväl som
den allmänna religiösa atmosfär, som omslöt mig,
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
