Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Larsson, kommendör. Under fostran för livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjälpte till att skapa förutsättningarna för min
kommande livsgärning. Aldrig har jag för ett ögonblick
tvivlat på Bibelns sannfärdighet eller sökt inbilla mig,
att ingen Gud fanns. Jag kände som barn alla Bibelns
berättelser och var hemmastadd med dess uttalanden.
En gång då jag åt min far och en av hans bekanta funnit
ett skriftställe, som de förgäves sökt, förmodade
besökaren, att jag en dag skulle bli en evangelii förkunnare.
Medlemmarna av den riktning mina föräldrar
omfattade lät döpa sig utan att likväl ansluta sig till
Baptistsamfundet. Min far var under många år föreståndare
för församlingen. De överdrifter han under tidigare är
gjort sig skyldig till mildrades så småningom, och då
han 1920 gick in i sin Herres glädje, lämnade han efter
sig ett minne, aktat av både frälsta och ofrälsta. Mor
levde till 1929.
Av deras barn har en följt Frälsningsarmén, en blev
metodist, en baptist och en tillhör
missionsförsamlingen. Ett par blev kyrkomedlemmar i Amerika.
Nu och då hade vi besök i hemmet av en äldre
pensionerad indelningssoldat vid namn Sten. Han var av
en typ, som påminde om bilder av Simson, kraftig, lugn
och med ett värdigt sätt att uttrycka sig. Vi pojkar var
alltid intresserade av att lyssna till samtalet mellan
honom och far. En gång rörde sig detta om en viss
talares förkunnelse. "När man hör honom", sade Sten, "så
är det som att röra i en hög hyvelspån, det kan hända,
att man hittar en spik."
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
