Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Lindskog, överlärare. Med lärararv i blodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då ett vedträ och dängde i rätta ögonblicket till på fars
baksida. Fars förbluffade min, när han hastigt vände
sig om, och hans förtvivlade försök att bevara
föräldra-värdigheten var obetalbara.
Det är en nåd att vara evigt tacksam för, att vi fick
växa upp i en kristen miljö, där man tog sin kristendom
på fullt allvar. Och ändå var denna miljö inte enbart
hälsosam för barn. Den var för sträng och för tung.
Sådana ord som "Skaffen med fruktan och bävan eder
frälsning!" hördes ofta, men sällan eller aldrig "Våren
alltid glada!" Även de, som av naturen ägde ett glatt
humör, syntes till det senare ordet ha fogat ett tillägg:
"utom då du nalkas Gud." Den alltid blide och leende
farbror Anders t. ex., hur våndades och stönade han
inte, när han på bönemötet skulle be till Gud! Man fick
så lätt den föreställningen, att kristendomen var
oförenlig inte bara med den syndiga glädjen utan också
med oskyldig och naturlig livsglädje.
Gränsen för vad vi fick göra drogs alltså ganska snäv.
Leka fick vi, dock inte på söndagarna. Tyckte far det
gick för långt i stoj, kom gärna en varning med
hänvisning till ordet: "Vi måste göra räkenskap för vart
fåfängt ord". Ibland hette det: "Edert tal skall vara ja
ja eller nej nej; vad därutöver är, det är av ondo".
Båda bibelorden tolkades så, att man skall tala så litet
som möjligt. "Skämt som icke höves", var ett annat
missförstått ord. Det betydde, att varje skämt, oavsett
innehållet, är något, som inte anstår en kristen. Att but-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
