Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laura Petri, fil. dr. Det var alltid vackert väder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kant i Valhalla i Stockholm och begav mig dit. Han
upptäckte mig i församlingen och nickade och vinkade
åt mig mitt under sin predikan. Följande dag kom han
och sökte upp mig på Frälsningsarméns räddningshem,
och jag lät flickorna sjunga en sång för honom ur
sångboken.
— Vet du vem som är författare till den sången?
frågade han.
— Nej.
— Det är jag.
Sedan hörde jag av kommendör Ouchterlony, att
Fredrik Engelke varit hennes medhjälpare vid
utgivandet av Frälsningsarméns första svenska lilla tio-öres
sångbok, tryckt i England. Liksom han ritade
monogram åt skolflickorna, så översatte han sånger åt
frälsningssoldaterna.
Den sången vi sjöng på räddningshemmet vid herr
Engelkes besök har en strof:
Och mitt huvud som fordom Johannes
jag vill luta mot Frälsarens bröst,
åt honom förtro mina sorger,
av honom få glädje och tröst.
Denna sång är mitt sista minne av min gamle gode
ritlärare. Jag såg honom aldrig mer. Mitt djupaste
intryck av honom är, att han älskade Jesus.
Som min skickligaste lärare minns jag Gustaf
Brandberg. Jag ser hans stora, breda, ej alldeles rena finger
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
