Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ellen Törnquist, missionär. I goda preparandkurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den stora familjen, men vi fick uppleva sanningen i
påståendet, att barn är en Guds gåva. Vi fick också
erfara välsignelsen av bön i förening med arbete.
Eftersom vårt hem låg vid den stora stråkvägen, kom
vi barn snart i kontakt med de tiggare, som ständigt
färdades vägen förbi. Ibland kom hela familjer gående
eller åkande, och alla gjorde de ett uppehåll hos oss för
att tigga mat och värma sig. För oss barn var dessa
besök ett avbrott i enformigheten på landet. Det var dock
något i samband med deras tiggeri, som vi, och
isynnerhet då de äldre syskonen, grubblade över. Vi märkte,
att mamma alltid satte fram den bästa maten till dem,
ja, till och med oskummad mjölk, något som aldrig
annars förekom. Hur skulle vi få veta anledningen till
denna frikostighet? Ingen ville fråga mamma därom.
Till slut bestämdes det, att jag, den minsta, skulle göra
det. Mamma svarade:
— Jo, ser ni barn, det är för er skull jag gör så. Då
ni kommer ut i livet, kan det vara gott, om andra
människor gör så mot er. Kom ihåg, att vad vi sår får vi
skörda.
En annan lärdom gav hon oss också. Vi hade grannar,
som hade för vana att låna i tid och otid. Detta att
låna var för mor nästan en skam.
— Barn, sa hon, ät hellre sill och potatis dagligen,
om det skulle behövas, än att låna er fram.
Dessa lärdomar har för oss varit mer värda än
rikedomar i silver och £uld.
15Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
