Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D. R. Wahlquist, missionär. Dörrarna öppnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där t. ex. K.F.U.M:s ståtliga byggnad nu reser sig,
var det en räcka av små låga trähus, åtskilda av en
trång gränd, från vilken dagen i ända hammarslagen
från en smedja hördes. Där man nu från
Försäkringsbolaget Tryggs palats kan se ut över Humlegården och
det rörliga livet på Engelbrektsplanen, hade min far
sin målarverkstad i ett mindre tvåvåningshus av sten.
Själva Engelbrektsplanen upptogs av den bekanta
Trekanten med en samling trähus och med ett myller av
människor i de mest skilda åldrar. Utmed
Engelbrekts-gatan låg ännu spågumman Arvidssons lilla träkåk
inom en liten trädgård. Humlegården var då som nu en
kär tillflyktsort för traktens barn både sommar- och
vintertid. Ej minst vintertid, då kälken gick med fart
från Floras kulle, svängde uppför den isglatta snövallen
utmed banan och stannade först vid Linnés staty, som
med sin trähuv utgjorde ett huvudbry för oss barn,
innan den invigdes.
Gatorna var då på många ställen belagda med
kullersten. Det fick den 15-årige målarlärlingen mer än nog
känna på, när han skulle dra målarkärran med dess
trappstegar, klisterhinkar och andra målargrejor. Värre
var det nog, när han klädd i målardräkt mötte forna
skolkamrater. Han hade det året med ej så värst dåliga
betyg tagit sin slutexamen vid Jakobs 5-klassiga
läroverk vid Regeringsgatan. De fortsatte med
studentexamen som mål. Han var en enkel målarlärling. Det hade
han blivit på fars önskan, fast gymnasisten nog sagt sin
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
