Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankar, Gustaf, teol. d:r, kyrkoherde. Av nåd bevarad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ålar ån sig fram, synlig här och var som ett svart snöre,
där branter och kullar inte skymma den. Det är inte den
mäktiga Ätran, för all del, utan bara en biflod till den,
som heter Högvadsån, av någon anledning jag inte vet.
Men det finns lax här också. Jag har sett den hoppa
över dammluckan nere vid Köinge bro, där kvarnen
ligger och morbror Hans-Carl var mjölnare en tid, och
jag har håvat in många granna laxar ur kistan där
nedanför.
Det är ingen slättbygd som utbreder sig framför oss,
bort det, utan en terräng som svagt sluttar mot ån från
båda sidor, och som här och var upplivas av ekbevuxna
kullar och bergknallar som det lustiga Uvberget alldeles
invid ån, där grävlingar ha sina gryt och duvor kuttra
i körsbärsträden. Så kan ögat smeksamt följa buktiga
linjer både i längd och höjd ända från Svartrå lilla vita
kyrka och åsarna där bakom i norr och ett par mil
söderut mot Kattegatts kust, som tråkigt nog inte kan ses
för kullar, men vars närhet man känner på sydvindens
dämpade doft av tång.
Här, i denna bördiga trakt, bor ett arbetsamt och
välbärgat folk av bönder, nästan uteslutande bönder, var
på sitt hemman. Här finnas inga herrgårdar med
patroner och statare, inga fabriker som föra oväsen och ur
hemska skorstenar utspy kolrök över nejden. Det enda
dån som hörs är norrforsen, när det blir vackert väder,
och sörforsen, när det skall bli regn. Och den enda
industri jag minns från min barndoms rike var ett litet
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
