Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankar, Gustaf, teol. d:r, kyrkoherde. Av nåd bevarad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärlek och nog blev lite bortskämd, helst som Nygrens
inte hade några egna barn. Länsman Ahl ■— en f. d.
överliggare i Uppsala — brukade kalla mig ”Gustaf
Alfred Nygren af Ankar”.
Efter ett par år gifte min far om sig med en kusin
till min mor, Anna Benedikta Magnusdotter, också hon
Kindbo. Då köpte han en gård som hette Ådalen, en
fjärdingsväg från Köinge by och snart därefter en
större — Domarp — strax intill. Men för mig var det långt
dit, och när föräldrarna skulle vänja mig vid att vara
hemma, så kändes det underligt främmande i början.
Jag längtade trånsjukt tillbaka till Köinge och fick
också tidvis komma dit men med allt större mellanrum.
Jag fick många halvsyskon, sju stycken, varav två dogo
som barn. Men de fyra yngsta kommo till världen under
andra yttre förhållanden.
När jag var omkring 10 år, arrenderade min far
jordbruket på Köinge gästgivaregård. Själva
gästgive-riet ville han inte befatta sig med. Då flyttade vi, sedan
Albert Nygren hade dött i lungsot, till samma hus där
han hade bott. Därmed började en ny tid, ungefär i stil
med den som kännetecknat mina första år på det
stället. Min far kom alltmer upp sig, hade ett tag fyra
gårdar med en mängd folk och kreatur och dessutom
handelsboden att sköta. Han byggde ett nytt, präktigt hus
på den fjärde gården, som låg alldeles intill. Och där
bodde vi till föräldrarnas död, som inträffade med sex
veckors mellanrum den dystra hösten 1903.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
