Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankar, Gustaf, teol. d:r, kyrkoherde. Av nåd bevarad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mera ingripande var emellertid något annat, som
inträffade ett par år efter sedan vi hade flyttat till Köinge.
Då kom en ny komminister till Okome pastorat, dit vår
församling jämte Svartrå hörde. Han hette Reinhold
Cervin, var bohuslänning och moderat schartauan, en i
flera riktningar rikt utrustad kraftkarl, ej så litet av
en härskarenatur. (Han dog vid hög ålder som
kyrkoherde och kontraktsprost i Halmstad, efterlämnande 16
barn och dessutom en fosterson.) Inom kort predikade
han kyrkorna i pastoratet överfulla och verkade med
så mycken kraft och nitälskan, att det ledde till en
andlig uppryckning, som ej gärna kan betecknas med ett
svagare ord än väckelse, om än huvudsakligen av lokal
natur.
Det skulle vara lockande att söka närmare
karakterisera denna rörelse, men jag får nöja mig med
antydningar. Alltsedan inflytelserna från Henric Schartau
hade slagit igenom i Göteborgs stift, hade folket varit
starkt kyrkligt och kyrksamt. Endast i nödfall kunde
det förekomma att något hushåll i församlingen icke
var representerat av åtminstone en person vid varje
högmässa. Att man skulle iakttaga kyrklig sed och ordning
var en självklarhet. Fria samfund voro knappast ens till
namnet kända, och falsk lära gällde som det värsta av
allt ont. Men stort mer än en sådan observans blev det
i allmänhet icke vid den tid, varom nu är fråga. Den
stora folkväckelsen kring 1800-talets mitt nådde aldrig
våra bygder. Där kom uppvaknandet från kyrkan själv
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
