Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hall, Carl Olof, pastor. ”Söder om landsvägen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
predikningar. Ingen under en timma, men många
betydligt däröver; tre på förmiddagen och tre eller fyra
på eftermiddagen jämte långrandiga bibelsamtal. Då
var det s. k. bönehusluft. På golvet hade man strött fin,
vit havssand jämte finhackade enkvistar.
Vanligen brukade man låta de yngre och mindre
tränade predikanterna få göra början, medan lokalen ännu
inte var mer än halvbesatt. Sedan kom turen till de
ärevördiga fäderna. Och då hände det ibland, att om
nybörjaren i predikogärningen sagt något, som icke var
fullt i överensstämmelse med den sunda läran, att detta
rättades till helt offentligt av den äldre, efterföljande
talaren. Sådant påkallade alltid en viss uppmärksamhet
och berättades med nöje efteråt.
På den tiden var det icke alls ovanligt att
predikanterna använde snus. Ingen såg däri något olämpligt. Ja,
inte ens om snusdosan kom att någon liten stund få sin
plats vid sidan om Bibeln på predikstolen verkade detta
anstötligt för den religiösa känslan. Men en gång hände
det, då en av de äldre kolportörerna talade djupsinnigt
om ”trons hemlighet”, så att han behövde en ordentlig
pris för att kunna klara upp sitt tankemaskineri, att
han sedan behöll sin silversnusdosa i handen långt
efteråt. Och när han då med en gest försäkrade: ”Se, däri
ligger just hemligheten för Guds barn”, ja, då drog mer
än en på munnen.
Även vvaldenströmarna hade ett traditionsrikt och
med mycket intresse omfattat stormöte. Det var den år-
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
