Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hall, Carl Olof, pastor. ”Söder om landsvägen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missionärsfamiljerna hade under läsningen stått
alldeles intill varandra. Nu föllo de varandra om halsen och
storgräto. I nästa ögonblick gingo de på knä. Jag hörde
snyftningar och gråt från alla håll i rummet. Det var
en helig stund. Laternan kastade ett allt svagare ljus
på duken. Tydligen höll lampan på att slockna. Men i det
svaga ljuset såg jag klart de gråtande och bedjande
missionärerna. Vilka hjältar de voro!
När de reste sig upp, hörde jag dem överlägga med
varandra om vad situationen i Kongo krävde. De måste
skynda för att fylla luckorna, som uppstått i leden där
ute i Kongo. De voro villiga att resa ut när som helst.
Skillnaden och motsättningen mellan icke troende och
Guds frigjorda barn var i mina tidigaste år betydligt
skarpare än nu. Detta förhållande hade sin grund i de
stora väckelserna, som gått fram i vårt land, och som
dragit upp skarpa gränser och rågångar mellan Guds
folk och världen. Betecknande nog kallades de
utomstående ofta för ”fienderna”. Uttrycket hade man hämtat
från Bibeln, där det betecknar den naturliga människans
inställning till Gud. De s. k. ”fienderna” voro ingalunda
alltid fientligt sinnade gent emot de troende. De kunde
tvärtom vara deras goda vänner och kära släktingar.
Men de hade aldrig upplevat försoning med Gud. De
voro följaktligen Guds fiender. Detta var den egentliga
innebörden i uttrycket.
Men ibland framträdde dock fiendskapen även mot
Guds barn. Den tog sig då vanligen uttryck dels i
hån
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
