Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyström, Bruno, missionslärare. Hur Gud korsat min väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju icke avgjorda för Gud då, men personligen skulle
jag vilja säga ett tack till de äldre kamrater som gav
oss yngre impulser till ett liv i gudsfruktan och renhet
och dessutom ivrade för att sätta oss i arbete på ett
hälsosamt sätt.
Ännu lever åtskilliga av de gamla medlemmarna i
”Frid och allvar”, fastän de icke alla förblivit sin
ungdoms ideal trogna. Det är dock alltid en glädje att
sammanträffa med dem. Visst är, att denna lilla förening för
mig personligen kom att betyda mycket just i de år,
då man lika lätt kan låta locka sig att bli medlem av en
liga som av en juniorförening. Kunde jag återfinna
”Frid och allvars” gamla papper och protokollsböcker,
skulle jag vilja deponera dem i Missionsförbundets
arkiv.
Missionsförsamlingen i Eskilstuna bedrev under min
uppväxttid en omfattande verksamhet under ledning av
G. F. Dahl och Aug. Liljenberg såsom predikanter.
Många minnen har stannat kvar ända in i ålderns dag av
de båda och deras många medhjälpare. För farbror
Dahl kunde vi barn aldrig buga oss djupt nog, när vi
hälsade på honom. Han bockade sig nämligen själv så
djupt, vem av oss han än hälsade på. Först småningom
upptäckte jag, att det fanns en god portion småländsk
finurlighet i farbror Dahls djupa bugningar för oss
barn. Men den upptäckten tog icke bort något av den
respekt man hyste för honom. Småningom upptäckte vi
ju ock, att han var en av våra då allra främsta förkun-
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
