Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyström, Bruno, missionslärare. Hur Gud korsat min väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ska du ha på dig den tvångströjan också!” kom
sva-ret__ögonbIigkligeE ~
Bara de orden väckte till liv inom mig en storm av
funderingar, som jag dittills hade stått alldeles
främmande för. Stormen bedarrade inte, förrän jag fått
tänka igenom hela frågan, och sedan var saken klar: ingen
tvångströja för min del. Jag växte också alltmera fast
i den frikyrkliga verksamheten, även om jag under mina
senare gymnasistår kom i kontakt med den tidens
kristliga gymnasiströrelse, som ju helt stod under kyrklig
ledning. De andliga impulser jag genom dess ledare fick,
framför allt vid några gymnasist- och studentmöten, är
jag djupt tacksam för. Dessa möten gav mig åtskilliga
personliga vänner, vilkas vänskap står fast, ehuru de
numera bekläder höga kyrkliga ämbeten och jag förblev
min frikyrkliga åskådning trogen. Dessa möten och
arbetet i det s. k. gymnasierådet blev mig till stor nytta,
då jag längre fram blev initiativtagare till F. K. G. och
stod som ledare av de första frikyrkliga
gymnasistmötena i vårt land.
I ungdomsföreningen i Västerås fick jag snart plats i
den s. k. missionskommittén, som hade till särskilt syfte
att föra den yttre missionens talan bland de unga i
föreningen. Mitt första missionsföredrag i
ungdomsföreningen höll jag i sjuttonårsåldern. Det finns nog
åtskilliga åhörare kvar i livet från den stunden, och de
minns nog, att talarens största svårighet var att någon
gång komma fram till amen! De ljusaste minnena från
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
