Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oterdahl, Jeanna, författarinna. Min barndoms bokvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutet av boken fanns en avdelning, som i vacker
pennteckning återgav en mängd antika statyer, så man visste
ju granneligen hur de såg ut, både Zevs och Apollon,
Artemis och Hera, Laokoon och Niobe och många andra.
När jag i slutet av tjugotalet mottog en uppmaning från
Bonniers att skriva en läsebok för skolbruk om
grekiska gudar och hjältar, kändes det som att återvända till
en välkänd och älskad värld.
Till kännedom om de nordiska hjältesagorna, där Rolf
Krake och Orvar Odd var mina speciella favoriter,
hjälpte mig första delen av gamle Fryxell, medan Bååths
översättningar förde mig in i den isländska sagovärlden.
Nu vet jag visserligen att Bååth inte är den ideale
översättaren av ättesagorna, men det kan inte hjälpas att
jag i alla fall hänger fast vid hans form, liksom jag
inte kan förmå mig att tycka annat än att Gödeckes
översättning av Eddan — min barndoms Edda — är
överlägsen varje annan.
Samme Nösselt, som skrivit min älskade mytologi,
har också begått ett verk i tre delar med den smädliga
titeln Allmän historia för fruntimmer. Titeln generade
mig inte alls, jag läste och njöt. Emellertid tror jag inte
att jag kom längre än till medeltiden. Kanske det
följande var mig för exakt, för litet sagobetonat, det är
möjligt.
När inträdde fru Lenngren i min värld? Jag vet inte.
Det förefaller mig, som om jag alltid hade känt henne,
som om jag någon gång i tidens början varit med om
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
