Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terning, Oskar, förlagsredaktör. Från torpare- och bonderot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gått. Då orkade far inte härda ut längre. Skilsmässan
från hans kära därhemma blev honom för tung. Han
hade inte på långt när lyckats spara så mycket som han
hoppats. Förtjänsten vid byggena var för all del god,
men vintertid låg byggnadsverksamheten nere, och de
tillfälliga förtjänsterna då gav inte mer än vad som
gick åt till uppehället. Men det kunde inte hjälpas. Han
kunde inte gå där i det främmande landet och värka
sönder av längtan. Han for hem.
Mitt första verkliga minne av far knyter sig till hans
hemkomst dagen före julafton 1886. Fastän väl
förberedd på mötet drog jag mig ängsligt undan honom.
Han var för mig bara en främling, som kommit från ett
underligt land långt, långt borta. Och så förblev det
rätt länge, trots alla presenter och alla andra försök
till närmande. Det som till sist drog mig till honom var
nog hans livfulla berättelser om allt det underbara han
sett och varit med om i det främmande landet och på
resorna.
Även om fars vistelse i Amerika inte gett honom det
ekonomiska utbyte han räknat med, hade han likväl
god nytta av den. Han hade fått lära en hel del framför
allt inom byggnadsverksamheten, vilket kom honom väl
till pass hemma. Under väntan på arrendetidens utgång
åtog han sig mindre byggen och sysslade för övrigt med
snickeriarbeten. Hans andra intresse knöt sig till
jordbruket, och när han äntligen fick hand om gården,
kastade sig både han och mor med glupsk iver in i arbetet
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
