Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terning, Oskar, förlagsredaktör. Från torpare- och bonderot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den. Utsugen och vanskött som jorden var gav den
under de första åren dåliga skördar. Det skulle inte ha
gått att klara räntor och amorteringar och allt annat
som krävde reda pengar, om han inte också då skaffat
sig extra förtjänster med byggen och snickeriarbeten.
Det var naturligt att också mor skulle bära sin dryga
del av den gemensamma bördan. Även nu hörde
spinn-rockssurr och vävstolsslammer till vardagens
arbets-melodi, och främmande ”moror” sörjde för att extra
arbete inte saknades.
Någon klagan över det myckna arbetet hördes dock
aldrig. Tvärtom tycktes det vara ett angeläget ärende
för dem båda att genom såväl ord som handling ge sina
barn en klar föreställning om arbetets välsignelse. Man
var i det stycket äkta luthersk i sin uppfattning i de
vidaste kretsar. Begreppet arbete var emellertid för de
allra flesta i min födelsesocken liktydigt med vad man
uträttade med sina händer. För skola och studier hade
man i stort sett inte så mycket till övers. Om någon
ung människa vid den tiden bröt sig ut ur
uppväxtmiljöns arbetsförhållanden var det vanligen för att ägna
sig åt lärarekallet eller prästgärningen.
Det har sagts om folket i min hembygds
Västergötland, att det var idogt och burget. Omdömet gäller
tiden för mina uppväxtår. Och för all del. Jag är genast
färdig att betyga sanningen i det första epitetet. Att
godta det andra omdömet kan man nog däremot inte
utan tillsatsen av en nypa salt. Visst fanns det burgna
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
