Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER EN VINTERMÅNE
Gudrun kände nog ett sting av avundsjuka.
Just en sådan klänning hade ju hon velat ha.
Men medan hon klädde på sig sin vita blev hon
gladare då hon i spegeln upptäckte att hon kanske
ändå inte såg så oäven ut. Hon måste också
hjälpa Petan att knäppa i ryggen, och det var
ej lätt att få igen skärpet kring den bastanta
midjan. Det tröstade.
Jag är ju ganska smärt, tänkte Gudrun då.
I de andra rummen hörde hon hur de
diskuterade sina toaletter, men också kavaljererna.
Namnet Raoul Björncrona nämndes också ett
par gånger av en spröd flickröst — kanske den
späda Iris med pälskappan.
De ha honom redan, for det då igenom
Gudrun. Jag kan inte ta honom ifrån någon av dessa
eleganta.
Nu knackade det på dörren. Det var Haquin,
den halte unge mannen, som kom in. Han såg sig
förvirrad och blek omkring. Han hade kommit
för att säga att de skulle äta middag, men när
han såg de blomstrande leende flickansiktena
blev han rädd och slog igen dörren om sig.
— Tant Agathe vill alltid att vi skola dansa
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
