Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
tit,ti jordens medelpunkt
icke saknande stort utrymme. Med några steg kom
jag derifrån till guvernörens hus, som var ett uselt kyffe
i jemförelse med stadshuset i Hamburg, men ett palats
bredvid den isländska befolkningens hyddor.
Mellan den lilla sjön och staden reste sig kyrkan,
hållen i protestantisk stil och uppförd af kalksten, för
hvars brytning vulkanerna sjelfva draga försorg; dess röda
tegeltak borde påtagligen skingras i luften af de häftiga
vestliga vindarne, till stor skada för de fromma troende.
På en nära belägen höjd upptäckte jag
national-skolan, der man, enligt livad jag sedermera erfor af min
värd, undervisade i hebreiska, engelska, franska och
danska, fyra språk af hvilka jag till min skam icke förstod
ett ord. Jag skulle varit den siste af de fyrtio elever
den lilla skolan räknade, och ovärdig att ligga
tillsammans med dem i dessa itudelade skåp, der de klenaste
qväfdes från första natten.
På tre timmar hade jag genomströfvat icke allenast
staden utan äfven dess omgifningar. Anblicken deraf i
sin helhet var egendomligt dyster. Inga träd, ingen
vegetation, kan man säga. Öfverallt skarpa kanter och
vulkaniska klippor. Isländarnes kojor äro byggda af jord
och torf; väggarna äro böjda inåt, och det hela liknar
ett tak stäldt på marken. Men dessa tak utgöra
relativt bördiga ängar, der gräset växer temligen högt, tack
vare värmen inuti bostaden, och som man omsorgsfullt
skördar vid höbergningstiden, hvarförutan husdjuren skulle
gå och beta på dessa grönskande boningar.
Under min vandring mötte jag få af invånarne. Vid
återkomsten till köpmansgatan såg jag största delen af
befolkningen sysselsatt med att torka, salta och inpacka
kabeljo, som utgör öns förnämsta exportartikel.
Männen syntes starkt byggda, men klumpiga, ett slags blonda
germaner med tankfull blick, som känna sig stå litet
utom menskligheten, arme landsflyktingar, förvisade till
denna isjord, hvars natur skulle kunnat passa för eski-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
