Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
till jokdens medelpunkt
Min dröm, i hvilken jag sett hela denna verld från
rde förhistoriska tiderna, från den tertiära och qvartära
■epoken upplefva på nytt, blef då slutligen realiserad!
■Och vi befunno oss här, allena i jordens innandömen,
prisgifna åt dessa vilda inbyggare!
Min onkel betraktade djuren.
— Låtom oss gå, — sadè han plötsligen och fattade
mig i armen, — framåt, framåt!
— Nej — ropade jag, — nej! Vi ega ju inte
några vapen! Hvad skulle vi göra midt ibland denna
hjord af jettelika fyrfotadjur? Kom, onkel, kom! Ingen
mensklig varelse kan ostraffadt trotsa dessa monsters
vrede.
— Ingen mensklig varelse! — svarade min onkel,
sänkande rösten. — Du misstager dig, Axel! Se, se, der
borta! Jag tycker mig varseblifva en lefvande varelse,
en varelse lik oss! en menniska!
Jag blickade ditåt och ryckte på axlarna, besluten
att drifva min misstrogenhet till det yttersta; men detta
oaktadt nödgades jag att gifva vika för verkligheten.
På mindre än en qvarts mils afstånd såg jag
verkligen en mensklig varelse, stödd mot stammen af en
ofantlig kauris, en dessa underjordiska trakters Proteus,
en ny Neptuni son, vaktande denna oräkneliga hjord af
Mastodonter!
Immanis pecoris custos, immanior ipse!
Ja immanior ipse! Det var icke längre den fossila
varelse, hvars kropp vi funnit på benfältet, det var en
jette, i stånd att beherska dessa monster. Hans längd
öfversteg tolf fot; hufvudet, stort som en buffels,
försvann i en skog af ovårdadt hår; man skulle kunna kalla
det en verklig man, liknande den på de första tidernas
elefanter. I handen svängde han en kolossal gren, en
värdig staf åt denne antediluvianska herde.
Vi hade stannat orörliga, slagna af häpnad. Men
vi kunde blifva upptäckta; vi måste fly.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
