Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. kap. I hvilket ett stillestånd i fiendtligheterna uppgöres mellan presidenten och sekreteraren vid Weldoninstitutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna skottglugg var försedd, icke med ett
linsglas som det brukas på kajutsfönster, utan med en
vanlig glasruta. Ehuru denna icke var synnerligen tjock,
skymde den dock Phil Evans, hvilkens synkrets var
ytterst begränsad.
— Slå då för allt i verlden sönder rutan, — sade
Onkel Prudent. — Kanske ni ser bättre då.
Phil Evans riktade med skaftet på sin “bowie-knife“
en häftig stöt mot glasrutan, som gaf ifrån sig ett
klingande ljud men icke gick sönder. Ännu ett slag,
häftigare än det föregående. Samma resultat.
— Se så der ja! — skrek Phil Evans. — Rutan
är gjord af härdadt glas!
Det kunde ej heller förhålla sig annorlunda än att
rutan var gjord af ett slags glas, härdadt efter
uppfinnaren Siemens metod, emedan den oaktadt upprepade slag
förblef hel.
Emellertid hade det nu blifvit så klart, att man
kunde se ut — åtminstone inom gränserna af
synkretsen, afstängd genom skottgluggens infattning.
— Hvad ser ni? — frågade Onkel Prudent.
— Ingenting.
— Huru? Icke en grupp af träd?
— Nej.
— Icke en gång trädtopparna?
— Icke det heller.
— Vi befinna oss således icke längre på slätten?
— Hvarken på slätten eller i parken.
— Ser ni icke en gång hustak? — frågade Onkel
Prudent, hvars missnöje, blandadt med raseri, var i
ständigt tilltagande.
— Inga tak!
— Hvad! Icke ens en flaggstång, eller ett
kyrktorn, eller en fabriksskorsten?
— Ingenting annat än tomma rymden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
