Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. kap. Hvilket ingeniörer, mekanici och andra fackmän kanske gjorde klokast i att hoppa öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vaussin-Chardannes med sin fria, styrbara pappersdrake,
Georges Cauley med sitt förslag till flygmaskiner,
försedda med en gasmotor. Mellan 1854 — 1863 uppträdde
Joseph Pline, som tog patent på olika luftseglingssystem,
Bréant, Carlingford, Le Bris, Du Temple och Bright,
hvilkas uppåtstigande propellrar rotera mot hvarandra,
Smythies, Panafieu, Crosnier, etc. Slutligen bildades i
Paris 1863, tack vare Nadars ansträngningar, en
förening, som förfäktade åsigten: “tyngre än luften“. Der
företaga uppfinnarna försök med maskiner, hvaraf flera
redan äro patenterade: de Ponton d’Amécourt med sin
apparat, försedd med propellrar, drifna af ånga, de la
Landelle med sitt system, bestående af en kombination af
propellrar med lutande plan och fallskärmar; Louvrié med
sitt luftskepp; d’Esterno med sin mekaniska fogel; Groof
med sin apparat med vingar, satta i gång af häfstänger etc.
Initiativet var taget, uppfinnarna uppfinna, räknarna
räkna ut allt hvad som kan göra detta sätt att röra sig
i luften utförbart. Bourcart, Le Bris, Kaufmann, Smyth,
Stringfellow, Prigent, Danjard, Pomès och de la Pauze,
Moy Pénaud, Jobert, Hureau de Villeneuve, Achenbach,
Garapon, Duchesne, Danduran, Parisel, Dieuaide, Melkisff,
Forlanini, Brearey, Tatin, Dandrieux, Edison, somliga
med propellrar och vingar, andra med lutande plan, alla
tänka ut, skapa, fabricera och förbättra sina flygmaskiner,
hvilka skola vara färdiga att användas den dag, då
någon uppfinnare ställer till deras förfogande en motor af
ansenlig kraft och ringa tyngd.
Må man förlåta denna något långdragna namnförteckning.
Är det icke af vigt att visa alla de grader
i skalan, som aviationen genomgått, innan den kunde
komma till den ståndpunkt, som Robur innehade. Skulle
väl ingeniör Robur kunnat konstruera en så fullkomlig
apparat utan de försök, som gjorts af hans föregångare?
Nej, säkerligen icke! Och på samma gång han icke hyste
annat än förakt för alla dem, som ännu envisades att tro på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
