Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. kap. I hvilket Albatros gör något, som kanske ingen kan göra efter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belysta, togo sig spökliknande ut. Alla stodo orörliga,
utan att yttra ett ord, utan att röra en lem i afvaktan
på det fruktansvärda ögonblicket, då denna brinnande
ugn skulle omgifva dem med sina lågor.
Men orkanen, som bortförde Albatros, räddade den
undan denna förskräckliga katastrof. Erebus’ lågor
slogos ned af stormen och lemnade dem passagen fri. Det
var midt ibland ett regn af lavasubstanser, hvilka
lyckligen veko undan för de uppåt drifvande propellrarnas
centrifugalkraft, som Albatros passerade öfver denna i
fullt utbrott stadda krater.
En timme senare skymde horisonten bort de båda
kolossala facklorna, hvilka upplysa slutet af jorden under
den långa polarnatten.
Klockan två på morgonen passerades ön Ballery
vid yttersta spetsen af Découverte’s kust, utan att man
kunde urskilja den, emedan den var förenad med
polarlandet under samma isbetäckning.
Allt ifrån polcirken, hvilken Albatros åter passerade
vid hundrasextiofemte meridianen, fördes den af orkanen
öfver isfält och isberg, mot hvilka den oupphörligt
riskerade att slås i bitar. Den var icke längre i
rorgängarens hand, utan i Guds — och Gud är en säker lots.
Luftskeppet följde nu en meridian, hvilken bildar
en vinkel på hundrafem grader mot den, som det följt,
då det passserade södra polarkretsen.
Bortom sextionde parallelcirkeln visade orkanen
ändtligen tecken till att sakta sig. Dess häftighet aftog
mycket märkbart. Albatros började åter blifva herre öfver
sig sjelf. Derpå inträdde den — något som var en stor
lättnad — åter i jordklotets ljusare trakter, och det
dagades framemot klockan åtta på morgonen.
Robur och hans folk hade nu, sedan de först
lyckligen sluppit undan cyklonen vid kap Horn, äfven blifvit
befriade ur orkanens våld. De hade förts tillbaka till
Stilla hafvet öfver hela polartrakten och efter att hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
