Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polväxling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aten. Hon är inte mer i sitt befästa läger, skyddad
av sitt garde, hon är i hans våld. Detta är ett ögon-
blick som han länge längtat efter. Men besynnerligt
nog uppfyller segern honom inte me’d glädje, den
förnimmes som ett nederlag. Måste han döda henne ?
En död fånge är en fri fånge och detta var inte me-
ningen. Så darrande spänt är känsloläget mellan detta
kämpande par, att det bara behövdes aningen av en
suck eller ett leende för att denna strid på liv och
död skulle slå över i sin motsats. Han ville dröja
med att ge den sista stöten, men ett dröjsmål är
farligt, ty då blir det hon som i stället ger honom den.
Hon förnimmer tjusningen hos denne man som
betvingar henne, men är likväl bortom varje förso-
ning med denna känsla och med honom.
Eftersom det inte fanns någon fotografi av denna
alldeles färska rekonstruktion, stod jag där tills verk-
staden stängdes och försökte pränta in i mitt minne
vad jag sett. Det var det första konstverk från anti-
ken jag träffat på som uttryckte kärlek, född ur
smärta och triumf. Kärleken mellan kvinna och man,
tidigare okänd, föddes kanhända just i denna bryt-
ningstid, då de mätte sina krafter med varandra?
Endast med förtvivlans mod och vanvördiga utrop
kan jag arbeta mig igenom Kleists drama över kär-
lekshatet mellan den hysteriska amazondrottningen
Pentesileia och heroen Achilles. Här i den arkeologis-
ka verkstaden kände jag mig ha mött ett ursprungli-
gare och därför oändligt mera gripande och uppröran-
de eko av en känslofragedi som en gång utspelats.
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
