Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
— Likväl hörde begge Majestäterna den
sjungande skyltvakten rätt väl, till en början
... Men först bör jag nämna, att Hennes Maj:t
ett par dagar förut fått till skänks af sin bror,
Konungen i England, tvenne karlar, uppfiskade,
som jag tror, på Orkneyöarna, dem hon ville
förära sin gemål. Dessa karlar lära hardt nära
vara verkliga jättar, af gamla Nordiska Rinr-
thusse-rasen, för hvilka sjelfva Fritz måste stry-
ka segel. Nu hade Drottningen tänkt skänka
Kungen dem på hans förestående namnsdag, men
då jag talte om Fredriks historia och besvor
henne att godtgöra det mot honom utöfvade vål-
det, täcktes hon ändra sitt beslut, och lät i stäl-
let sistberörde dag presentera dem vid revuen
för sin gemål såsom en föräring af eÅig. Detta
gjorde all den verkan, som åsyftades. Kungen
kom efter revuens slut genast i det förträffligaste
lynne, för att tacka henne för dessa kolossala
klenodier, försäkrade att han inga längre hade
i hela sin armée.
— Men, sade drottningen, nu har jag en nåd
att begära?
— Hvilken då, min egen Fiekchen?
— Jag önskar att få lös en knekt i stället
för de två, som i dag vunnit Ers Maj:ts väl-
behag.
— Må så ske, moncoeur, ehuru jag ogerna
gör sådana presenter, som ni ganska väl vet.
Således måste det väl vara någon särdeles anled-
ning till er begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
