Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
— Ja, Ers Maj:t. Karlen har på ett groft
och nedrigt sätt blifvit bortröfvad, midt i nat-
ten, ur sina hederliga föräldrars hus, och det i
Era Maj:ts missbrukade namn.
Derpå berättade hon historien och sparade
ej Gundling.
— Det här är för groft, för att vara sannt;
Ers Maj:t måste vara missledd. Visst är Gund-
ling både en narr och en skälm, men sådant
skulle han icke vågat.
Så långt hade samtalet hunnit, då skyltvak-
ten började psalmodiera. Kungen blef röd af
vrede och häftigt for han ut:
— Hvad är detta för ett satans skrål. Hvem
kan det vara, som understår sig sådant, i vår
Kongl. borg. Visst är rösten vacker hör jag
och psalmen dråplig ... Jag vill först höra på,
ty det är ändå Gudsord.
Sedan sången tystnat, sade drottningen sakta
bäfvande:
— Ers Maj:t frågade hvem det vore? Det är
skyltvakten, och ...
— För böfveln! Det är rakt emot reglemen-
tet; karlen måste straffas, så dugtig bas han än
har.
— Ers Maj:t afbröt mig; jag hade ämnat
tillägga, att han sjungit på min befallning.
— Ja så, det är en annan sak, men ...
— Jag ville bereda min herre och gemål
tillfälle att höra en god och för oss alla, trogne
undersåter, så dyr psalm väl sjungas: jag visste
icke, att det var mot krigslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
