Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
hos grefven anhålla om ett lån, men nämnde
derom aldrig ett ord; ty, tänkte hon, när Anders
kommer ut i verlden, kan hans hjerta råka på
villostigar och bli upplyst om, att en sådan för-
lofning som vår, är ingenting mindre än oupp-
löslig. Han måste således bindas med starkare
band, innan han får resa.
Fröken berättade alltså gråtande sin fästman,
att excellensen orubbligen stod fast vid den öf-
vertygelsen, att herr Lamm vore ett dumhufvud,
som icke dugde till att bli student, men hade
deremot erbjudit honom plats som kolskrifvarc
på ett af sina bruk. Lamm började för första
gången rasa och derpå att förtvifla. Fästmön
lemnade honom två dagars ledighet dertill; se-
dan nalkades hon honom såsom cn välgörande
engel, förkunnade honom, att hon, genom spar-
samhet och försakelser af flärd och lyx, skrapat
tillsammans ett litet capital, och detta ville hon
uppoffra för. den älskades lycka.
Anders Lamm, så kall hans utvärtes menni-
ska än syntes, var dock långt ifrån att sakna
ömma känslor. Nu, för första gången, slöt han
henne till sitt bröst; nu, för första gången var,
det haz och icke hon, som gaf kyssen; nu såg
han icke mer de gröna ögonen, den näbblika nä-
san, hvalfiskmunnen och den sneda axeln; utan
han såg blott den goda engeln, sin lyckas ska-
parinna.
Sedan den unga mannen emottagit nenningar-
ne, för hvilka välgörarinnan icke glömde att låta
gifva sig ordentlig. förskrifning, afreste han med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
