Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Innan slaget fyra stodo våra damer på alta-
nen. De behöfde icke vänta länge, förrän en fi-
gur rörde sig mellan träden.
— Söta Sophie, låna mig kikarn!
Nu rigtade Adelaide tuben åt den främ-
mande, men innan hon fick synmålet i sigte,
hade gestalten försvunnit bakom ctt träd. Otå-
ligt väntade man tills han åter framkom; men
knappt hade man fått mannen ånyoi sigte, förrän
han åter fösvann ur glaset, ty man förstod sig
icke på att låta tuben följa synmålets rörelse.
Efter en mängd misslyckade försök sade Ade-
laide: först är det bra förargligt att det skall
finnas trän i din trägård; dernäst, att en sådan
der tingest icke duger till att visa andra före-
mål än dem, som stå stilla.
— Du förstår dig bara inte på, att nyttja
den. Tag hit!
Men det gick ej fru Ribler bättre. Jag be-
griper inte, utlät hon sig, huru astronomerne
bära sig åt, för att observera på solen, som ändå,
vill jag minnas af min pensionslärdom, löper
åstad minst tio gånger fortare än den qvickaste
snabblöpare.
Man upprepade försöken mångfalldiga gån-
ger, men med lika liten framgång.
— Om han ändå ville stå stilla ett ögon-
blick, den besten, sade fru Ribler, högst otålig.
Men han snor som ett perpetibile mobilum: är
det en sjukling den der, som gnor sä! Men se der,
Gud ske lof, sätter han sig ändtligen ner. Nu
skall han, min själ, inte undkomma wmig längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
