Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra, den petrinska tonsuren, lämnar en
cirkelformig fläck på hjässan bar och kom i bruk hos det
romersk-katolska prästerskapet. Det finns, så vidt
jag vet, icke ett enda spår af att peruken nyttjats
under medeltiden. Rik hårväxt var då, som alltid,
omtyckt, men kalheten var på samma gång
respekterad och hade, som vi sett, fått en helgelse genom
de kyrkliga bruken. Först i början af 1500-talet
får man intyg om att en och annan bar en så kallad
hårhufva. År 1518 skref hertig Johan af Sachsen
till sin landshöfding Arnold von Falkenstein, att
denne skulle i Nürnberg beställa åt honom ett
vackert gjordt hår, men i största hemlighet, så att ingen
finge veta, att hårhufvan var ämnad åt honom. Han
föreskref också, huru håret skulle vara till färg och
läggning. Franske konungen Henrik III lät också
beställa sig en tour, sedan han genom sjukdom
förlorat sitt eget hår. Under Ludvig XIII vardt bruket af
peruk allmännare. Då grundlädes perukens
stormaktstid, som sträckte sig genom hela det sjuttonde och
en stor del af det adertonde århundradet. Peruken,
ämnad att härma det naturliga håret, imiterade mer
och mer en så rik hårväxt som möjligt och
öfver-gick slutligen den vanliga naturliga gränsen för en
sådan och vardt till peruken in folio, allongeperuken,
som, högt upptornad i pannan och benad i midten,
föll i hundra lockar ner öfver bröstet och öfver
ryggen, lemnande axlarne fria. I början af
sjuttonhundratalet uppkom bruket att pudra allongeperuken.
Först på 1750-talet började allongeperukens välde
svikta; men när han lämnat regeringen ifrån sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
