Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rodnaden förklarar himmel och jord i de finaste
öfvergångar från det klaraste rosarödt till den mest
glödande purpur och det mörkaste violett.
Min egen åsikt i frågan är den, att skillnaden
mellan de klassiska och nutidens folk i uppfattningen
af berglandskapet är absolut ingen, om man bortser
från ett för tillfället gällande litterärt mod, som
redan synes vara på återgång. Man medger, att
skillnaden är ingen i afseende på den verkan, som
de höga bergen göra på afstånd som fonddekoration.
Man vet att de gamle romarne kände behag vid de
plastiska berglinjer, som omgifva den romerska
kampagnan. Man vet, att grekerna vid åsynen af
glaci-erer, framglimtande som silfverskvar genom den blåa
etern, drömde, att deras gudar hade sina palats
däruppe och där, i evigt solljus, högt öfver stormarnes
och molnens färdevägar, njöto ett odödligt lifs glädje,
och ingen betviflar, att denna dröm återspeglar de
intryck, som de höga jökelhöljda bergen gjorde på
deras estetiska organisation. Är man nu enig om
att fullständig likhet existerar i denna punkt, eller
att till och med de klassiska folken kunde än
lif-ligare njuta af bergen på afstånd och som
fonddekoration, emedan de förenade fantasi-tilltalande
mytiska föreställningar med de i etern sig höjande
snöfälten, så återstår att tillse, om berglandskapet
erbjuder i andra afseenden skönheter, för hvilka
grekernas och romarnes sinnen voro otillgängliga.
Hyste de afsky för de mellan höga berg innestängda
dalarne, eller hade de intet öga för det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
