Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänna språkbruket äro berättigade att
sammanställa dem under den gemensamma kategorien
människosläktet, genus homo; de intellektuella
olikheterna dem emellan äro icke sådana, att icke samma
lagar för föreställningsassociationen och tänkandet
göra sig gällande inom båda raserna. Det förhåller
sig på samma sätt med deras skönhetssinne och
smakomdömen. Konsthistorien, som är en historia
1 »
om olika stilar och smakriktningar, existerande
bredvid hvarandra hos olika folk och efter hvarandra
hos olika tidehvarf, uppvisar icke blott dessa
olikheter; hon ådagalägger tillika på det mest ojäfviga
sätt — på det mest öfvertygande omotsägliga sätt —
att alla dessa olikheter förgrena sig såsom trädets
grenar från en gemensam stam, en allmänmänsklig
estetisk organisation. En af vår tids grundligaste
konsthistoriker, Gottfried Semper, författaren till
»Der Stil in den technischen und tektonischen
Kün-sten oder Praktische Æsthetik», kan fördenskull
med rätta tala om »stilens eviga lagar» och mana
dem, som verka på den moderna konstindustriens
område, att flitigt studera ej blott hvad som blifvit
frambragt under konstbildningens högsta perioder,
utan också de verk, som stå konstens ursprung nära,
ty de hafva att lära och lära mycket äfven af hinduer
och indianer.
Det är under sådana förhållanden gifvet, att det
finnes företeelser, som äro sådana, att människorna
på grund af sin gemensamma organisation och i
trots af ras- och nationalitetsolikheter måste bedöma
dem såsom estetiskt behagliga eller estetiskt likgil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
