Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så väl filosofernas förmenta bårklyfverier som mot de
häfdvunna kyrkliga trosmeningarna.
Enligt den moderna materialismen, sådan man
finner den i Carl Vogts, Moleschotts, Büchners och
många andras skrifter, består världen endast af
ma-terie, af atomer, begåfvade med dragnings- och
från-stötningskraft. Ingen materie utan kraft, ingen kraft
utan materie, det är grunddogmen i den
materialistiska läran. Materie och kraft äro med hvarandra
oskiljaktigt förenade samt eviga och oföränderliga.
Materiens mängd kan hvarken ökas eller minskas;
måttet af befintlig kraft kan ej heller till- eller
af-taga. Allt som uppkommer och försvinner, allt
vardande, all förändring, har sin orsak uteslutande
där-uti, att materiens minsta delar, de s. k. atomerna,
ingå förbindelser med hvarandra och upplösa dem
för att ingå nya.
Jag talade här om materiens minsta delar,
därför att de fleste materialisterna antaga sådana och
kalla dem än atomer, än molekyler. Några, och
bland dem Büchner, mena dock, att materien kan
delas i oändlighet. Om materien ytterst består af
olika ämnen eller arter med olika egenskaper, det
lämnas likaledes oafgjordt. Äfven rörande kraftens
natur och olika arter är det materialistiska systemet
vacklande i sin mening. Büchner antager åtta slags
olika krafter, som kunna öfvergå i hvarandra; men
de låta dock alla hänföra sig till dragnings- och
frånstötningskrafter, sådana som dessa uppträda i
Newtons gravitationsteori och i den nyare läran om
ljuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
