Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och stundom visa sig skönast vid slutet af en lång
lefnad.
Från hvilken sida vi således se materialismen,
ser det illa ut med densamma. Den störste nu
lef-vande kännaren och behandlaren af hjärnans
sjukdomar skrifver också i ett af sina arbeten: »Visste
vi än allt som föregår i hjärnan under hennes
verksamhet, kunde vi in i de minsta enskildheter
genomskåda alla kemiska och elektriska förlopp i henne,
hvartill gagnade det oss? Alla dallringar och
vibrationer, allt elektriskt och mekaniskt är dock ännu
icke något själstillstånd, intet föreställningslif.
Sammanhanget mellan så olika yttringar är en gåta och
skall måhända förblifva det intill tidernas ände».
Tänkaren och naturforskaren finner ingen större
likhet mellan logiken i våra tankar och ägghvitan, kalit
och fosforn i vår hjärna än hvad det atlantiska
haf-vets gestalt och kemiska beståndsdelar har med den
på samma haf seglande sjömannens känslo- och
föreställningslif.
Jag vill sluta med några ord om ett föredrag,
som den frejdade fysiologen professor
Dubois-Rey-mond höll vid de tyske naturforskarnes och
läkar-nes möte i Leipzig år 1872, ett föredrag, som väckte
stort uppseende, emedan Dubois-Reymond dit intills
för många gällt som materialist, något som man lätt
kan tros vara, om man blott fordrar, hvad
naturvetenskapen har full rätt att fordra, att nämligen
endast materiella krafter få anlitas vid förklaringen
af sammanhanget mellan materiella fakta.
Föredragets ämne var »om naturkunskapens gränser».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
