Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
All naturkunskap syftar, säger Dubois-Reymond,
i sista hand på att känna atomernas mekanik. Det
yttersta, aldrig upphinneliga, men dock insedda målet
för människoandens forskning i naturen är
fördenskull en fullständig kännedom om denna mekanik.
Antag nu, att det funnes en ande, som i^tt gifvet
tidsmoment kände alla atomers läge och rörelser i
hela universum, då vore han ock i stånd att enligt
mekanikens regler uträkna deras läge och rörelser i
den aflägsnaste forntid och den aflägsnaste framtid.
Likasom astronomen förutsäger den dag, då en komet,
uppdykande ur världsrymdens djup, skall visa sig
på himlahvalfvet eller rättare på näthinnan i vårt
öga, så kunde denne ande medelst sina ekvationer
uträkna den dag, då det grekiska korset åter skall
glänsa på Sofiamoskéen i Konstantinopel eller då
England skall ha uppbränt sitt sista stenkol. Hans
matematiska formler skulle med samma visshet
uppenbara honom världens urtillstånd. Men huru
skulle han se denna värld, vare sig för millioner år
sedan eller nu eller om millioner år härefter? Visst
icke såsom vi se henne med ljus af olika dagrar,
med glans och färger och toner, ty alla sådana
egenskaper finnas icke hos de verkliga tingen, utan
uppstå först i vårt medvetande genom sinnesverktygen.
Han skulle se världen sådan hon enligt
naturforskningen är utanför vårt medvetande: kvalitetslös, stum
och mörk, en samling af dallrande atomer af en än
vägbar än ovägbar materie.
Två ställen är det nu, där denne ande måste
göra halt. Han skulle icke kunna begripa atomerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
