Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dénna lära, att allt är ande, om än af
olika grader, försvinner den svårighet, på hvilken
Descartes och så många andra tänkare strandat, att
nämligen förklara, huru själ och kropp kunna
inverka på hvarandra. För naturforskaren visar det
sig, att hvarje organiskt väsen är en enhet af många
organiska väsen, att det, som vi kalla vår kropp är
uppbyggdt af en ofantlig mängd lefvande varelser,
som naturforskaren kallar celler och som i sin
ordning bestå af otaliga kraftmedelpunkter, som
naturforskaren kallar atomer eller materie. Men allt mer
och mer försvinner äfven ur naturvetenskapen den
föreställning, att denna materie är något annat än
kraft. Det s. k. stoffet, vid hvilket kraften skulle
vara bunden, visar sig vid närmare eftertanke
endast vara ett skenbegrepp. Är nu således atomen
endast ett kraftcentrum och materien en komplex
af krafter, och har det nu ytterligare visat sig, att
själfva den följdriktiga materialismen leder till det
resultat, att naturen är ett helt, som regleras af
logiska, estetiska och etiska lagar, eller åtminstone
sträfvar att göra sådana lagar inom sig gällande,
då ha vi hunnit till en punkt, på hvilken det icke
längre skall förefalla så främmande och underligt,
om vi i den svenska idealismens grundläggares
skrifter få läsa en sats, sådan som den, att lifvet,
medvetandet är det första, det enklaste och
substantiellaste i allt, eller följande sats, hvarmed jag denna
gång afslutar mitt föredrag:
»Den osinnliga världens öfversvinneliga
innehållsrikhet och mångfald kunna vi ana, om vi gifva akt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
